så gyllene glans, att de lågo som ett skimmer kring hennes at sällbet förklarade drag. DÅ den första stjernan blickade ned öfver dessa tvenne, i lycka och kärlek förenade hjertan, då höjde de en varm tacksamhetssuck till den Gud, som så nådigt länkat deras öden och styrt allt till en god utgång. (Forts.)