Aftonbladet – 30 juli 1874, sida 2

ch kapitalister ha sökt att befrämja 007 on af detta träd. Men alla deras ansträng ljar ngar ha varit fåfänga; araberne ha satt! Ki d på plantagerna, regeringen har icke egtvä rinåga att straffa brottslingarne, och spe alanterne ha förlorat sina penningar. Det ar hittills varit nästan omöjligt att få euro me sjaka emigranter att slå ned sing bopålar Algeriet. Den dåliga administrationet åste ha varit orsaken härtill. De flesta olonister, göm komma från Frankrike äro betydliga stackare, för hvilka allt der hem: ia misslyckats, och som derföre näturligtis oj ha bättre utsigter derute. Fransmanen vill i allmänhet. icke emigrera, emedan an, af obekantskap med andra länder, tror, tt hans eget är det bästa, och då han vangtvis icke har stor familj, tvingas han ej : nödvändigheten dertilll Detta är åtmintone några af skälen, hvarföre fransmännen åsom kolonister aldrig haft framgång. Den yaste planen att förbättra det franska Atfika är att in i landet bilda et sjö. 160 ranska mil lång och 20 mil bred. Krigsninistern har sändt en stabsofficer, kapten Roudaire, till Algeriet för att studera fråsan, och denne har förklarat att planen är ätt utförbar. Hr Lesseps skall ha beräknat costnaderna till den jemförelsevis ringa sum van af en half million pund sterling. Sjön har fordom funnits till, men naturlig sandbankebildning afbröt dess förbindelse med Medelhafvet och Afrikas heta sol uttorkade Jen sålunda afstängda sjön. En kanalaf 18 kilometers längd skulle vara tillräcklig att fylla den på nytt. Rådet i Algeriet med general Chanzy som ordförande beviljade i fjol höst en summa till de förberedande undersökningarna och franska pationalförsamlingen har i dessa dagar beviljat ytterligare 10,000 francs i samma syfte. Den före: glagna sjön skulle komma att ligga dels i Tunis, dels i Algeriet. I Revue deg deux Mondes har kapten Roudaire offentliggjort sina undersökningar och saken skall nu föreläggas vetenskapssocieteten. Den förra sjöns I botten består af en följd af ofantliga hälor,l: fyllda med dy, hvilka hålor at de intföddals kallas Chotts, och i hvilka det blott vissal: tider af Året finnes vatten. Ytan är täckt raed magnesia, så act den liknar en oerhörd ; ;aed rimfrost betäckt slätt. En enda small stig leder fram öfver detta territorium, och ) sår man utom denna stig, sjunker man ned och försvinner i dyn. Det berättas att en karavan om 1000 kameler omkom på detta sätt och det är ej sällsynt att lik nande olyckor, ehuru i mindre skala, ännu ioträffa. Näset vid Gabes är det hinder gom skall undanrödjas för att göra Chottsvassiaen till Medelhafvets Östersjö. Saken är af mycket stort intresse. Man antager att en så betydlig vattenmassa ekall komma att utöfva ett välgörande inflytande på hela det kringliggande landet, och bidraga att häfva bristen på regn. Suezkanalen akall ba utöfvat ett liknande inflytande i Egypten och bidragit till tätare och rikligare nederbörd. Man hoppas att sjön så små ningom skall göra de 600,000 hectarer land, som omgifva densamma, till en bördig oas. Id6n är storartad och har slagit an på allI mäsheten. Om den verkligenskall kunnagöra T Algeriet tili en blomstrande koloni, det får tiden utvisa. Iageniörarbetet är naturligt lvis lätt nog, men fråga är, om icke förbin .deleen mellan hafvet och do så kallade Chotts lekall kunna göras för alla tider varaktig och säker. I förra tider brukade man säga, ait om lAlgöriet vore en lyxkoloni för Frankrike, vore det dock en förträfflig militärskola för dess arme. Man trodde, att de afrikanska i tropparna i ett europeiskt krig skulle vara -len värdefull reserv af inöfvade och väl 3 disciplinerade soldater. Men erfarenheten rIhar visat, att denna betraktelse är falsk. Afrika är den sämsta skolå för den fran-Iska soldaten. Konflikter med vilda araber utan artilleri är en dälig öfning, då striden sedan skall föras med stora militärnationer. Lätta segrar bidraga till sorglöshet och öfvermått af sjelfförtroende, I vissa hänseenden har Afrika varit ödeläggande för den iranska soldaten. Han lärde der att berusa sig och han förlorade sin disciplin. Då Mac Mahon förliden månad höll den stora revyn, sägs icke en enda zuav. Etter kriget ha de alla blifvit återsända till Frankrike, Kejsardömet införde dem och turcos i Frank. rike och man satte stora förhoppningar till dem. Det senaste kriget gaf dem dödsstöten. Hvad turcos angår, blefvo de efter slagen vid Forbach och Worth reducerade till en obetydlighet; de voro fruktansvärds för araberna till följd af sin disciplin och förtviflade tapperhet, men gent emot ei fiende, som är beväpnad med långskjutande gevär, äro deras egenskaper icke af stor be .Itydelse. Deras kattartade smidighet, raser och våldsamma anfall, göra dem till fruk tansvärda motståndare, då det gäller bayc nettanfall, men gent emot vapen, som afloss; sex skott i minuten, äro de halfvilda tureo företräden nästan illusoriska. Det ärej tr ligt, att man oftare skall få se turcos elle soldater i ett europeiskt krig. mc rs ct od vt MD OA OL TT a