— Sundhetskongressen i Wien hade den 15 dennes ett sammanträde, hvarvid förhandlades om nyttan eller onyttan af sjökarantäner. Före meniuogsutbytets början afgåfvo turkiska, egyptiska och franska ombuden en förklaring af det innehåll, att de ingalunda kunde godkänna det at kongressen redan beslutna upphäfvasdet af landkarsstänsn. Det derpk följande meningautbytet öfver sjökarantänen var myc ket lifligt. Först talade Souza (ombud för Portugal), Orfanides (Grekland), Bartoletti (Tarkiet) och Fauvel (Frankrike) för afslag å utskottets utlåtande och för upprättbållandet af sjökarantänen. Med stor vältalighet framhölls gagnet af denna inrättning icke blott i allmänhet utan äf. ven i enskilda, bevisande fall. Deremot uppträdde Dickson (Eugland), Semmbla, Kier ulf (Norge), Berlin (Sverige), v. Kapelle och Schleisner och ädagalade. genom sina erfarenheter motsatsen. Synnerligen märkliga — skrifver reterenten — voro de noggranna statistiska upplygningarne från Sverige och Norge, af hvilka framgick, att på den tid, dä karantänsystemet der vidhölls, fem gånger mera farsot uppträdde än sedermera, då ett motsvarande revisionssystem införts. Hirsch, v. Pettenkofer, Sigmund och Drasche jemförde från praktisk och vetenskaplig synpunkt gagnet af karantänssystemet och at revisionssystemet samt stälde sig afgjordt på utskottets sida.