Aftonbladet – 22 juli 1874, sida 2

tabell sammanför landstingens utgifter för särskilda ändamål: för sändervisaiog och an? ha under de elfva åren utgift Uppe. och för sjukvårds ej mi ur 15 7 619 2 ör sjukvårds ej mindre än 2,014.000 får: of tidakrit Viha etter föregåsnde krgkngar —. 7 ten mera i enskildheter Gätafat iagdtiänp. tt beslnt oEh stgärder; men då desså; hel Batt? ligt, inom de vigtigaste områcena för lands tingens verksamhet nå möra måste blifva en fortsättning, med mer eller ffiindre väsentliga modifikationer, af sådant so redan förat vidtagits, torde vi för denna gång kunna inskränka oss till att dels påpeka sådant, som ör nytt eller håller på att arbeta sig frå till försmål för tingens upp märksamhet, dels ocksb; såsom Mär ofvan skett, framhålla vissa allmännd 8yäpunkter, som enligt hittills vunnen erfarenhet tyckas vara giltiga för bedömande af denna insti tution och deas framtid. Sedan 1872 Kalmar läns södra landsting lemnat länete fornminnesförening ett understöd, ha 1873 ej blott samma landsting förnyat detta anslag, utan äfven Kalmar läns norra landsting anslagit medel till apptecknande af de fästa fornlemningarna i lär nets norra del, sdint Vestmanlands lands ting beviljat etc: årligt anslag att användas dels till värdande af länets fornlemningar, dela till spridande af kännedom om våra fornminnen aököm mtgifvande och utdelnisg till sockenbiblioteken af popwlära skrifter i ämnet. Blekinge läns landsting utsåg tre pefsoaer att besörja insamlandet af uppgifter rörande landstingsowmrkdets beskaffenhet i geo grafiskt, statistiskt och ekonomiskt hänseende sawt beträffande embetsoch tjenstemän, kowmanala myadigheter, temman och sårdar, i Ragefärlig öfrerensstämmelse med Södermaalands läns kalender. De komiterade, till hvilkas förfogande stäldes 1000 rmt, skola till nästa landstisg afgifra be rätvelse om sina åtgärder, hvarefter kommer att bestämmas lämpligaste sättet för anskaffsude af en landstingsområdet omfat tande karta, att åtfölja kalendern. Vesternorrlands landsting besiöt ansoda konungens befallningshafvande att vidtaga åtgärder, på det någon af statens geologer mätte skyndsammeligen till länet aukomma för anställande af geologiska undersökningar och upprättande af kartor på det allmännas bekostnad. Vi veta ej, hurnvida det förslag om inrättande i Falun at ett folkskolslärareseminariam för Stora Kopparberga 1ä0, som föranledde nämnda läns landsting awvt åt tvenne komiterade öfverlemna detta drendes uireduving, är ett sö nyt uppslag i landstingens redan gamla och häfdvaana omsorg om folkskoleväsendet, som ordalagen tyckas gifva vid bauden. Gäller fråZan ett seminarium för. bildande äf lärare: och lärarinnor vid småskolor, sk bar hon flere föredömen från andra landsting; gäller hon äter något mera. så stö vi inför ett nytt och märkligt företag. Hur härmed förhåller sig, äro vi ej i stånd att afgöra, och detta gifver oss nu. såsom äfvex. till förene, anledning att såsom en bristfällighet anmärka den stundom förekommande, alltför långt drifna kuspphändigheten i tidskriftens sammanfattnivg af landstingens beslut. Utom nyss apförda, oklara meddelande erivra vi om den i en föregå l: enda artikel nämnda fräga rörande ktskilliga saköresmedel, som Vesternorrlands lsndstiog i olikhet med konungens befallningshafvande icke ansåg höra under tingets befogenhet, och hvars egentliga innehåll man blir lika litet klok på, som på följande ordkarga och temligen intetsägande uppgift: till folkskoleväsendets befrämjande anvisades för 1874 (at Stockholms äns landsting) 2500 rdr att, på sätt protokollet värmare upplyser (!), användas, Vi anteckna vidare, att husslöjdens för kofran mer och mer varder ett föremål för landstingens intresse, att en förståndig skogsskötsel utan tvifvel från detta håll har att fortfarande påräkna ett godt stöd, att flere landsting låtit sig angeläget vara att främja insättningar i lifränte och kapitalförsäktingsanstalter, att åtgärder vidtagits och medel beviljats för allehanda, eljest till hushållningssällskapens verkoingskrets hörande angelägenheter. Sammanräknar man pu allt detta med de större, att så säga stbende ärendena, såsom undervisning, sjukvård m. m.; lär det billigtvis böra medgifvas, att lands tingen röjt en öppen blick och ett vaksamt nit för den ät dem anförtrodda uppgift. Och måste man vidare, på grund af en nu rätt långvarig erfarenhet, rättvisligen vidga, av. de med urskillving och varsamhet utöfvat sin makt, samt att de alls icke lagt i da Igen något syfte att öfverskrida sin befogen hets gränser, att följaktligen instittutionen har de rättmätigaste anspråk på att omfattas med full tillit, xå borde vägen ej vara lång till den tanken, att från riksrepresentationen kan :l afsöndras och tilllandetiegen förflyttasetticke ringa antal af ärenden, rörande hvilka en gemensam rikslagstiftnivg i sjelfva verket är en I orimlighet, och hvilka derför blott föranleda ändlösa strider i riksförsamlingen. Eit steg i denna riktning togs genom den gotländ ska skogslagen af 1869. Ett nytt togs genom sistlidne riksdags beslut att anhålla, att K. M:t ville taga i ötvervägande, huruvida för landstingsområde eller viss del deraf kunde införas en efter ortförhällarden läm pad förändring i de allmänna stadgandena om egors fredande och stängselskyldighet. Ännu en liksande åtgärd var ifrågasatt, men förföll I genom kamrarnes skiljaktiga beslut, nemligen förslaget till en förordning om enskilde I skogsegares pligt awvwt sörja för skogseäterväxt, hvilken K. M:t skulle, efter landstings IT börande, ega att sätta i kraft för landstingslomräde eller delar deraf; — sammaledee gick det ock med fö:slaget, att den af riks Idagen beslutade Norrbottniska skogslagen ee M-Ö AQ 4 mA rr OM MJR LM MM je mr br et Br pp mn PD må er mv TS 06 RR rr