Aftonbladet – 21 juli 1874, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. En flygmenniskas-; sorgliga slut. Flygmaskinens oria har i dessa dagar blifvit riktad med en ny, sorglig episod. som timade i det bekanta :förlustelsestället Cremorne Gardens i London. I fjor somras hade en person med namnet De Groof, en flamländare, försatt staden Bruxelles i uppståndelse genom -att uppträda som uppfinnare af en apparat att flyga i luften med. Han skulle stiga upp från en af stadens promenadplatser, men efter flera försök att svi sig upp i luften, föll apparaten ned på marken, så att mannen slutligenmåste afstå från de utpuffade flygöfningarna, Det-förbittrade folket ville kasta öfver den stackars karlen, och då detlyckades honom att undkomnia, kräfde det i stället ut sin hämnd nå ygapparar ten, som blef slagen i bitar. Men De Groot förlorade icke modet, utan började arbeta nm en ny flygmaskin, För tre veckor sedan kom. han till London med sin nya maskin och appkljetrada i gathörnen stora affischer, på hvilka var afbildad flygande i luften. Direktören för Cremorne Gardens engagerade honom för en luftfärd på försök och detta egde rum den 9 dennes. Apparaten såg nt som en jättestor fågel med dito vingar liknande svalans och med en gpadformig stjert; skrofvet bestod af bamburör. -Ofvanpå detta var anbringadt ett slags säte för De Groof, på det viset inrättadt, att han genom att stiga upp på och ned; från detta satte vingarna i rörelse genom sin kropps tyngd.; stjerten styrde han med ett stycke segelgarn helt enkelt, som han höll i sin hand. Vingarna och stjerten voro. förfärdigade af fel It sidentaft, men hela apparaten var alldeles: icke egnad att ingifva pukgot. förtroende, hos dem. som togo den i betraktande. Det var icke svårt att inse, att en vindstöt. var alldeles tillräcklig för att bringa den ur jemvigten och att denna icke kunde återfås, när den en gång var förlorad. Men finnaren De Groof. hyste icke desto mindre blindt förtroende till sin apparats goda egenskaper. Han tände sin pipa under det han ordnade de många snörenå, och så sade han tillsin hustru: -Tag dig en cab och kör dit bortåt och vänta mig på sträckningen. der .borta. pekande med handen; -det vore roligt nog om jag kunde stiga ned i Belgien; men det öfverlemnar jag åt andra, när de ka gjort min. apparat fullkomlig. Jag far nu i väg så godt jag kan, i skall nog fn det bättre med tiden., i händelse jag icke ryter halsen af mig. Apparaten blef fastgjord under en luftballong, i hvars gondol luttseglaren Simmonds befann sig. De Groof satte sig på sätet, tryckte sin hustrus hand och ballongen steg nu. med flygmaskinen under sin göndol, nästan lodrätt pp till en höjd af 300—400 fot. Från denna höjd började ballongen sänka sig i riktning ned mot Robert-street. Simmonds ropade nu från gondolen ned till De Groot: Kapa tåget, eller också kommer ni att törna mot S:t Lucas-kyrkans tornspira. -Ja-, svarade De Groof, utan att veta hur sannt han talade, jag vill komma ned på kyrkogården-, och med dessa ord skar han af tåget, som höll honom fast vid gondolen. Folkmassan utstötte ett skri af fasa, ty vingarna vecklade icke ut sig, man såg ap-paraten tumla rundt om flere gånger i luften och med n -förfärlig fart störta ned på stentrottoiren i Robert-street. De Gfoofs hustra FM jo Te skyndade gem Sörby le, uppfinnaren, han tu, men innan man hunnit få honom loss från den sönderkrossade maskinen, till hvilken han satt allt: sitt hopp, utandades han. sin sista suck. He fortsatte sin färd bort öfver London, till glädje för många på gatorna stående åskådare, som icke hade en aning om att ballongen hade spelat en roll i en blodig. katastrof. — Farlig eg Från Metz skrefs den 12 dennes till Köln. Zeitung: Som bekant har hittills den franska flaggan fladdrat från härvarånde katedralkyrkas torn. En belöning af 100 thaler utlofvades åt den,-som kunde nedtaga fanan. Försöket var emellertid förenadt med lifefara. Då man uppnått-tornets spets, skulle man nemligen först jr öfver en stor, flera fot tjock kula och sedermera på en höjd af 260 vr RR marken kiättra uj än en annan; Ming re kula, innan man uppnådde flaggstången. brandenburgsk pionier erbjöd sig -att försöket. Den 12 dennes vid middagstiden. marscherade en afdelning soldater under full musik till platsen framför kyrkan. Pionieren yr sitt arbete, hvilket varade-i flerä timmar. Från spetsen af tornet placerades två stänger en fot från hvatandra upp till den nedersta kulan. Dessa stänger fasthölles af soldater. Med fickan nn af stora spikar och en hammare i handen till att inslå spikarne i stängerna, uppsteg nu en 1 tDå han ed VR spetsen af len stora kulan, gled han med foten; och från de tusentals m kor, som åskådade den svindlande färden, ljöd ropet: Han faller!Han föll emellertid icke, utan steg oförfäradt hi upp, ill dess han fattat i faggstängen m trefärgade fanan föll ochlemn le plats fören svarthvit röd . Pionieren klättrade ej ner förrän han blankputsat den stora kulan: r 4 timmars-förlopp stod han åter på fast mark, helsad med hurrarop af sina kamrater.