omfång och intensitet, i mån som tiden framskred, utan generalerna kommo hvarje ögonblick och botade med att göra pronunciamenios. Oaktadt han älskade Spanien, kunde han derför icke anuat än begifva sig derifrån. Prinsen kritiserade skarpt de nu varande generalerne vid nordarmn och ut talade fruktan för, att landet om ett par år skulle vara i carlisternes händer. ÖCarlisterne ha nyligen, telegraferar Times korrespoadent från Savtander, begått stora grymheter mot fångar. General Dorregaray har nemligen vid Estella låtit skjuta sådana en masse. Bland föngarne befann sig äfvenen f.d. hannoveransk artillerikapten Albert Schmidt, som var korrespondent åt flera tyska blad och äfven åt tidningen Neue Freie Presse i Wien och blef tillfångatagen af carlistiska utposter då han vågade sig förlingtfram. I fem dygn satt Schmidt föngen och uppbjöd allt för att visa, att han icke åeltagit i striderna mot carlisterne, Hån bad att man skulle hemta hans kappsäck, som fanns på ett uppgitvet ställe och i hvilken hans papper befanno sig — men ingenting hjelpte, Dorregaray gat order om hans fusiljerande och detta skedde också, trots det att Don Carlos sjelf gaf order om hans lössläppande, ty han hade gjort sig noga underrättad om, att Schmidt icke var någon spion. Storindignation har försporta öfver detta grymma slagtande, och man gätter tro till den uppgiften, skrifver korrespondenten, att Preussen skall intervenera, ty Schmidt var den andra tysken i ordningen som blifvit skjuten af carlisterne. För öftrigt lära carlisterne nu beslutit att fördrifva alla korrespondenter, söm de lyckas bemäktiga sig och skjuta dem zäsom spioner. Ett telegram från Newyork, sem dock fordrar närmare bekräftelse, omtalar, att Japan och Kina hafva träffat en öfverepskommelse rörande ön Formosa, enligt hvilken Japan inställer den påbörjade expeditionen, hvaremot Kina betalar omkostnaderna. Som man torde minnas, hade Japan beslutit denna expedition i afsigt att straffa de vilda infödingarne på ön Formosa, hvilka förlidet år hade mördat besättningen på ett strandadt japanesiskt fartyg. Enär Kina gör anspråk på öfverhöghet öfver öns territorium, vände sig genast regeringen i Jeddo till Peking för att fördra-upprättelse och skadeersättning. Dä den kinesiska regeringen ej gjorde något för att efterkomma denna uppmaning, utrustades i Japan flera krigsfartyg och en här på 3000 man. Den 11 Maj landsattes denna kär på öns sydvestra kust, zom är bebodd af kineser. På föranstaltande af amerikanaren Le Genåre, hvilken är anstäld i japanesiska utrikesministeriet och säges vara den egentliga själen i expeditionen, började den lilla japanska kåren att förskansa sig i ett läger, att bygga hur, anlägga vägar o. s. v. Underrättelsen härom synes hafva väckt mycken oro i Peking, hvarest man antager, att Japan har för afsigt att annektera den truktbara ön Formosa. I ett bref från Honkong af den 19 Maj heter det till och med, att spänningen emellan hofven i Jeddo och Peking var så stor, att man fruktade för en krigsförklaring från Kina, om Japan icke genast tillbakadrog trupperna. I öfrigt finnes i meddelanden frän östra Asien till ryska blad upprepade häntydningar att Kina med märkbar ifver utrustar och inöfvar nya trupper för att om möjligt sätta eh gräns för ryssarnes inkräktningar i Amurdistrikterna.