Aftonbladet – 13 juli 1874, sida 3

vackre och älskvärde broder? Det vet endagt himlen, ty fastän tårarne ej synas i ögoned, kån dock saknaden bo i bjertat. Dörrarne till en lång balkong, som ifrån balrummen vette utåt trädgården, stodo öpppa; Sabretasche upplyfte draperiet och gick nt för att hemta frisk luft; genom en af de andra tolf dörrarne, som ledde ut till balkongen, kom ett par och stannade vid bortersta ändan, synbarligen med afsigt att få vara ensamt. Sabretasche igenkände Violet och vid hennez sida prins Carl, som med masken i hand, eldig, blick och af siundeny hänförelse glödande kinder, betraktade henne. Om det gällt hans lif, skulle Sabretaschs ej kunnat röra sig ur fläcken; som förtrol lad af en basilisk, stod han och stirrade på den qvinna han älskade, och som verlden sade snart skulle blifva en ananas maka. De talade på franska och några af deras yttranden nådde hans öra, Är detta ert oryggliga beslut? Ja, jag är derföre icke ofacksam för den heder ni bevisat mig genom ert anbud, men att antaga det vore ett brott mot mig. sjelf och ett bedrägeri mot er. Detsmärtar mig mycket, att mitt svar ej blifvit så fram) fördt till er som jag önskat, jag begagnar mig derföre at detta tillfälle att öppet och ärligt, så som ni förtjenar det, säga er, att jag aldrig kan blifva er hustru. Emedan ni älskar ex annan ?2 Om så är, monteigneur, skall säkerligen er stolthet förbjudå er att ytterligare eftersträfva en motvillig brud. :Men jag älskar er så högt, mademoiselle; jag ville offra allt för att vinna er, och om ni skänker mig er händ, skall jag inte lömna någon möda ospard att äfven förvärfra er kärljok..a