Aftonbladet – 13 juli 1874, sida 3

— Bränvinskonirollbyråns ärsberättelse tor 1873 innehåller bland annat föl jande siffror angående tillverkningen i riket af brända och destillerade drycker: Antalet brännerier utgjorde 441 (mot 598 år 1863); karnetalet : 17.522.606 kannor; för att erhålla den effektiva totalsumman måste denna dock. med afseende å beskattningen. ökas med 3 proc. I fråga om största antalet intager Kristianstads län första rummet med 129 brännerier och 6,041.000 kannor, vidare Östergötlands (resp. 72 och 2.336.000). Blekinge (49 och 1.975 000). Malmöhus (32 och 1.920 000) och Skaraborgs (47 och 1,.563.000); dessa 5 län producera följaktli gen ensamma mer än 3,:delar af totaltillverkningen. Wermlands, Gefleborgs, Westernorrlands och Norrbottens län ha ej deltagit i brän vinsproduktionen. Bränvinsskatten uppgick till 14.038.619 kronor. Maximum under de senast förflatna 9 åren var 1872: 12.958.000 kronor; minimum 1868: 7,142.000 kronor. Kontrollomkostraderna uppgingo till 27, proc. af bruttoivkom sten (4, proc. 1865); från och med sistnämnde år ha de regelbundet nedgått. Försäljningslokalernas antal var 431 salubodar (deraf 156 på landet) och 1168 krogar (deraf 315 på landet). Försäljningsrättigheterna äro sålunda fördelade: städerna skatta för 1,806.000 kannor, deraf bolag för 1,014,000 kannor; landsbygden för 191.000 kannor. Af bränvinsmedlen utdelas: till lands tingen 230.764 kronor, till hushållningssällskapen 320,727 kr.. till stadskommuner 1,300.479 kr.. till landsdito 114,375 kr., arvoden m. m. 31,018 kronor.