med dig, af det enkla och giltiga skäl, att han är gift förat. Din därskap är den största man nägonsin hört omtalas! Hvarföre kan inte du, lik andra fliekor, ge de romanticka srillerna på båten och göra ert parti. som instår dig? Ett mera lysande än detta erbjudes aldrig och alia skola afundas dig erfringen af. Wallenstein; han är den bäste man du kannat önska och kommer att bli nycket lätthandterlig; sedan du väl är V kan du ju bjuda Sabretasche till ditt bof — QO, min Gud! min egen bror vill locka mig till en dubbel vanäralNästan ofrivilligt yttrade hon dessa ord beh den blick, som Åtföljde dem, talade om ett så djupt förakt, en så otvetydig afsky, att till och med den fräckt skamlöse unge mannen kände sig brydd. Han fortfor dock i samma oförsynta ton: Nåväl, vill du, eller vill du icke gifta lig med prins Carl? Jag hår en gång för alla sagt nej. Violet höjde bufvudet och stod just i be;repp att lemna rummet; hennes lugna, bestämda och föraktfulla ton retade honom änzu nera. Rushbrooke hade föresatt sig att göra iet yttersta för att förmå Violet att blifva Waliensteins hustru; härtill föranleddes han 4 vissa pekuniära orsaker, han stod nemigen i stora speloch andra penniogskulier till prinsen, Du har således fattat ditt beslut? Då skjuter jag Sabretasche tjugufyra timmar siter der jag råkar honom härnäst. Välj innu en gäng, vizselriogen för dig sjelf, ller grafven för ditt bjertas kär. Han menade, åimiostone för ögonblicket, vad han sade och Violet visste honom vara stånd att fullfölja sin botelse, om han resades dertill. Hennes kärlek öfvervann tennes stolthet och i stuvdens förfärliga spänning ödmjukade hon sig, vände om, og brodrens bäda händer i siva och sade: Rushbrocke, är du en barbar? Har du ingen barmhertighet? Jag skulle aldrig oönfalla hos dig om mitt eget lif, men för