att de värnepligtiges utbildning icke bör ske i garnison, utan i barackläger samt öfningarne blott succesivt ökas, och att personalen till befälsstam och specialvap en hör anskaffas endast genom frivilligt åta ande. : I fråga om rösträttens utsträckning uttalade mötet som sin åsigt att för valbarhet till Första kammaren skulle erfordras endast 2000 rdr i år. ig inkomst eller ock att ega fastighet af minst 40.000 kronors taxeringsvärde, d. v. s. hälften af hvad som nu utgör vilkor för valbarhet, samt att ledamöterna i Första kammaren borde, i likhet med Andra kammarnus ledamöter, erhålla arvode. I kommunen borde enhvar. som erlägger bevillning enligt 2:dra artikeln, ega en röst samt för öfrigt en graderad skala, enligt hvilken högsta röstetalet för en person blefve 10 röster, gälla. Förhandlingarna leddes af riksdagsman nen Anders Persson i Mörarp, hvilken dertill anmodades, Bland uppträdande talare voro: kapten Mankellyriksdagsmännen Ola Jönsson i Kungshalt, Jöns Pehrsson från Småland, Ivar Månsson i Trää, Johan Jöpskon i Axtorp och Olof Abdersson i Lyckorna. Ortens riksdagsmän hade skle es, som synes, temligen mangrannt infannit sig; men mötet var det oaktadt, om man frånräknar de mänga brunnseller badgäster, som åhörde första delen af förhandlingarne, fåtaligt bivistadt af personer frön landet, .och då frågan om rösträtten före kom hade mötesdeltagarnes antal sammansmält till några fö tiotal personer, mest ifrån staden. — Fälttjenstöfalngarna afslötes den 7 deanes, då Koaungen attackadej trupperna med följande dagordra: Då I nu, efter slutade fältöfningar, återvänden hvar och en till sina förläggringaorter, meddtagen eder Konungsa tack för det atmärkta nit, den sällsporda uthållighet un der mödorna samt den aldrig bristande pligtkänsla, som I under denna tid Adagalagt. Högqvarteret Falköping den 7 Juli 1874, OSCAR. De preussiska officerare, som under hela manövern medföljde bögqvarteret och hvilka väl kunna anses som kompetenta. domare, hafva, vid olika ti lfällen under öfningarnas gång. uttryckt sin beundran och förundran öfver att trupper, utan verklig krigsvana, kunnat ledas med sådan skicklighet, visat: sådan ordning, punktlighet, och snabbhet i rörelsetnas utförande och sådan ovanlig uthållighet under marcherna. samt en sådan disciplin, utan pedanteri. Äfven beundrade de det goda och kamratlika förhållandet mellan befäl och trupp. Sjukligheten bland trupperna har varit jemförelsevis ringa, då man tager i betraktande de ansträngande marcherna, nattvak och ofta ogynnsamt väder. Prins Alexander af Holland anlände, på Ko nungens: inbjudning,till högqvarteret i Falköping med ordinarie bantåget kl. 10,30 f m. dock endast der uppehållande sig 15 minuter som tåget der starnade, hvarefter han. äfven på H. M:ts inbjudning, fortsatte resan till Floda station, att der hemtas af egaren till don nära derintill belägna matursköna egendomen N-äs, hr Abrahamson. Som fältöfningarna som bist pågingo vid den tid Prinsen passerade Falköping, kunde ej Konungen vara Prinsen der till mötes, utan emottogs han vid perronen å Konungens vägnar af hans vakthafvande kabinettskammarherre Flach, hvilken förde Prinsen SR i Konungens våning att der intaga en tillfällig dejenner. Prinsen åtöljdes wuder resan af sin guvernör hofrådet Camp, kapten Beyermaun, löjtnant Hogendorp samt af holländska minister residenten hr Mazel. Prinsen uppvaktas för öfrigt af kammarherren hos Drottmugen kaptenlöjtnant K. Peyron. Sedan Konungen aftackat trupperna och upplöst hogqvarteret. afreste H. M:t med ordinarie bantåget från Falköping kl. 5 till Floda station för att likaledes begifva sig till Nääs. Konungen uppvaktades af kabinettskammarherren Flach, adjutanten major Munck, samt åtföljdes dessutom af generalmajorerna af Klint grefve Björnstjerna och grefve Lagerberg samt norska adjutanten kapten Frölich, alla inbjadna af Konnngen. Under vägen tillkom landshöfdingen i Wenersborgs län grefve Sparre. Vid Fioda station bemtades H. M:t af värden på Nääs, br Abrabamson, med ett elegant spann. Vid ankomsten till hufvudbyggnadens trappa kl. 48 e. m. uppspelades af Beyerböckska kapollet folksången trappan emottogs H. M:t, förutom af värden och ef några af houom inbjudna gäster, äfven af Prins Alexander, med uppvaktande, samt af landshöfdingen grefve Ehrensvärd. Sedan, straxt efter ankomsten, thå intagits. gjordes en tur i den vackra parken samt derifrån en färd i båtar å den intagande sjön, der den sköna naturen och de leecds omgifningarna togosi betraktande. Vädret var härligt, aftonen lugn. Båtarne rod: dås af sjömansklädda gossar och voro prydda med blomster-guirlander. Farkosterna lade sedan till vid ett tempel, som låg vid strauden i ken, der Boyerböckska kapellet emottog H :t med folksingen och en utvald qvartett utrde sånger. I templet intogs förfriskningar. Efter nåzot mer än en halftimmes uppehåll der, afreste alla i vagnar till bufvudbyggnaden, der en splendid souper serverades kl 10, hvarefter kaffe intogs i en vacker vinterträdgård, vid ena ändan af byggnaden och sammanhängande med densamma. Dereftertillkännagaf ett kanonskott att fyrverkeriet skulle börja, hvarvid H. M:t. Prinsen och. de öfriga gästerna gingo ut på veranden åt gården, då under en balftimmes tid ett verkligt storartadt fyrverkeri afbtändes, som slutade med afbränvandet af Kouungens namnchiffer. Fyrverkeriet var från Köpenhamn. Under tiden tändes i parken och på olika punkter af egendomen marechaller och bengaliska eldar. hvilket allt företedde en präktig och storartad anblick, hvartill äfven den omgifvande traktens naturskönhet bidrog. Om hufvudbyggnaden kan man endast säga att den utvändigt presenterar sig som ett slott och är mer än furstligt inredd, med en comfort, elegans och smak i allo fulländad. Der naturen i sin frikostighet ej räckt till, har nuvaraude egaren med konst och smak fulländat den vackra taflan. Efter fyrverkeriet återvände aila till vinterträdgården, der förfrisk ingar serverades och der vackra qvartetten uppstämde sina såger. Under fyrverkeriet. då en ofantlig menniskomassa från godset och kringliggande trakt var den samlad, helsades Kouungen af dessa med lefveoch hurrarop upprepade gånger. Först kl. 1 på natten drogo sig Konungen och Prinsen tillbaka till sina rum, då ästerna åtskild h gingo hvar och en till dei Sk