Jag vet, att en ogift dotter är en stor ut gift och ej skänker sin f-milj det bästa an seenåe i verldons ögov. Om I finnen detamma, så skävken mig ert tillstånd att sörja för mig sjelf, jag ser deruti intet skamligt, men en gäng för alla bedyrar jag så heligt. som om jag nu lige vid altureta fot, att sä vida Gud ej skärker mig den man, som nu och alltid skall ega mitt bjorta, så gifter jag mig aldrig. Om I ären kallsinniga för min frid och ints kännen det ringasts del tagande för mina smärta, så hatfven åtminstone så pass misskurd med mig att inte vidare tala om saker, hvilka för mina öron ständigt blifva lika misshagliga. Jockey Jack reste gig lävgsamt och lem sade rummet nader synbar rörelse; han hade ej mod att vidare plåga den karaktersfasta unga flickar, och han var för litet van att visa sina känslor för att nu gifva Bit: del tagande yttring i ord. På balen hos engelske ambassadören den. na afton förbleknade alla audra skönheter vid jomförelsen med Violet; hon var mera ljaf och hänförande än någonsin; den qvät da smärtan cch hemliga sorgen förlänade henne ett madonnalikt uttryck. Männen omsvärmade henne och qvinnorna betraktade henne med af atund blandadt intresse; alla mäste erkänna, att hon var den eleganta Parisverldens suveräna drottnirg. Den som sett henne denna natt, div hon, hewkommen från balen, aflegt sina blom mor och juveler och utbytt den frasande sidenklädnvingen mot en evkel hvit morgorrock, skulle kanske hafva häpnat vid sy ven af de strida törar, gom sköljde heanes kinder, samt vid Jjadet af de hjertslitande snyftningarna, hvaraf hela hennes varelse skakades, der hon på knä vid sin säng. hängat sig åt det ända tills nu beherrskade känsloutbrettet. Om verlden skg vära en samma timmar, skulle den troligen bättre lära känna mänget olyckligt hjertas systra historia och mildare bedöma de sorger. som au alltför vfta få namn al synd.