gent emot kejsariömet, som åter reser sig.) de dloit en baderlig regering, som är öponlk: för alla hederliga medborgare, hvilka vi!ja gt arbeta för sict lanis lycka — denna sty-ide relse är republiken. Blinda de sgomldc ej se det, säger en fransk tidning. Hf För två år sedan tillsatte i Frankrike g! en militärkommission, af hvilket genera M lerne Ducrot, Donad, Ranson, Canu, hertis de gen af Aumale, öfverstarne Barge, Capde-V: villa m. fl. voro medlemmar. medan mar-8! skalk Canrobort vat desa president. Efterlö en kort undersökning beslöt EE fraoniden P att patroner med metallhölsor i framtiden FP: skuile komma att användas i franska atmön I! och har sedermera vara sysselsatt med attj siskutera åtskilliga planer till förändring im sf Chassepotzeväret, så att detta skall kunna 5 bibehällastrots den förändrade ammunitionen. ä Tvenze planer förelågo, den ena af en fransk fc artillerikapten Gras och den andra af en k holländsk vapenfabrikant Riaumont. Ar j? tilleriet i Frankrike, som är väpnadt medj3 karbiner, tycktes föredraga den förstnämude !6 af dessa planer, under det infanteriet lutade t t den senare. Begge systmens eliver( kan är ungefär den samma, den största skilj naden ligger i mekanismen. Bådasskottviddjs är från 2500 till 3000 meter; på 1800 meters I? afstård kan ännu kulan platias moten jern-k vlåt och precisionen är i båda fallen mycket 2 tillfredsställande. Efter någon öfverlägg-e ning antog kommissionen den af kapten Gras b inlemnade planen, i synnerhet derför atthb sakkunnige personer från vapenfabrikerna3a ädagalade, att den var enklare och billigare ö att tillämpa. Så snart detta beslut blef be 7 kant, berättade man, att kapten Gras plan icke vore nägonting annat än rent af ett F plagiat från det tyska Mauersystemet, och F man ville till och med veta, att den Mauer I2 ska vapenfsbrikens agent i Paris skulle in-IP lägga protest och anhängiggöra sak vid delh franska domstolarne. Detta rykte har dock ? icke hittills bekräfrats. Militärkommissio. ! nen har äfven beslutit, att sabelbajonetten skal!l afskaffas, men har ännu icke beslutit!rf hvilket nyit vapeti, geom skall införas i desso stäle, : I lördsgs morgse afled deputeraden Gou-lt lard, en af nationaliörsamlingen vice pre-s sidenter, efter en längre tids sjokdom,! Hans första uppträdande på den politiskal1 skådebanan var vid fredsunderhandlingarna : i Februari 1871, der han utmärkts sig ge-l! nom sitt luga och sin klokhet gett emot! de tyska statsmänren. S-dermera utnämn-! des han af Thiers till franskt sändebud bost konungen åf Italien, men öfvartog aldrig! denna post, enär han efter Casimir P6riers: utträdande ur kabinettet i Februari 1872: in:rädde i ministeren som handelsminister, : under det Fournier öfvertog sändebudspo-: sten i Rom. Under de vigtiga törbandlin : garna om beskattning af rkämnen, hvilken : Thiers lyckades genomdårifva, var Goulard: finansminister., men deltog blott helt cbetydligt i förhandlingarna. Då hertigen af Broglie störtades den 16 Maj detta år, uppdrogs åt Goulard att bilda det nya kabinettet, men efter månza fruktlösa försök mäste han afstå och öfverlemna uppdraget kt Cissey och Fourtou. Han eansögs en tid för rojalist, mena var i sjelfva verket ej någon utpräglad partiman, Senast tycktes han ha slutit sig till den grupp af stats män, hvilka likasom Thiers bylla den konservativa republiken. Som vi redan omnäxnt uppträdde Disraeli i underhusets möte den 2 dennes mot Bui:s förslag om ett särskildt irländskt parl-ment och framställde sina skäl hvarför förslaget enligt regeringens åsiet borde förkastas uti ett anförande, ur hvilket vi meddela följande utdrag: Jag afstör ifrån, att i en komtigsession: Aiskatera den frågan, huruvida det vorel lämpligt, att specielt irländska anvgelägenheter skulle afhandlas i ett specielt irländskt parlamert. Jag undviker det, emedan jag måste vägra mitt erkännande åt den i denna I fråga innefattsnde principen. Eger kanske engelska ellar skoteka folket denna föregifna rätt till ett särskildt parlament? Nej, aldrig! Men till och med antaget, att denna prin cip vore gällande för Irland, hura skulle den väl praktiskt kunna förverkligas? Man I säger oss, att Irland icke begär unionsak I tens upphäfvande, utan blott on federation. I Men en federation är en öfverenskommelse mellan trenne oberoende, med hvarandra likaberättigade stater, och kan derför icke förverkligas, förrän Unionen blifvit upphäfd I Oafaedt det sätt, hvarpå det eftertraktade I möälet skulle kunna uppnås, stär det dock fast, och det sedan två trhundraden, bestående systemet afvår författningsenliga regering i detta fall skall störtas. Man gaknar ännu hvarje antydan om, huru her rarne tänka sig arbetet fördeladt. De vilja, Isom det tyckes, använda samma medlemmar i sitt särskilda Duablinparlament som i det lallmänsa Londonparlamentet. Men hatva I de äfven betänkt, att dessa herrar i detta ;I fall ständigt måste resa fram och åter meli lan Dublin och London? Antaget, act Dub; lin-lokaldepartementet just hade under disI kussion en vigtig inhemsk fräga af utesla: tande irländskt intresse, t. ex. fråsan om : folkundervisningen, men samtidigt i London parlamentet uppdöke i en hast en vigtig fråga, It. ex, frögan om ett krig med Frankrike — I hur skulle i detta fall de irländska parla mentsmedlemmarne kunna upptylia sin I dubbia pligt? Kanske genom telegrafiskt I meddelande af sina röster och laigter? Oeh vidare frågar jag hvilka skäl, som Iskulle förmå os3 till denna grundliga och farliga omdaning af allt hvad vi hittills förvärfvat? Åtskilligt anföres säsom skäl från motsatia sidan. Bland annat, att ick irlän Idarne erhålla tillträde till höga statsembeten, Härpå svarar jag, att jag sjelf känt tre engelska premiers, hvilka varit irlän: Grefvisnan visste äfven att på det mest!