Aftonbladet – 8 juli 1874, sida 3

—— Paris, der hon vid Champs Elystes tog en elegant våning och försökte att På 2ngenämaste sätt tillbringa sina dåagar, Att vinna prins Carl var nu det mhbl, efter hvilket hon sträfvade: Hon Upptjöd al sin förmåga alt för honom göra hötel Clåey så förtjusande som möjligt och lyckades. Violet skänkte honom ingen annan uppmärksamhet, än den. pop. var skyldig en man af hans rang eh sin fars gäst. Oaktadt alla sina så synbara bemödanden att vinna ett bifeliets småleende af den indifferenta skönnöten, fick prins Carl nogsamt erfara det svåra uti att bringa henne till glömska. Hon var den första qvinna, som motstått honom, och för den trotsige, egenkäre österrikareu var detta en kraftigare sporre än någonting annat. Mina planer skulle lyckas, tänkte grefvinnan; om jag endast kunde få dem att upphöra med sin dåraktiga korrespondens, Får jag tala några minuter med dig, Vibolet, sade hon en morgon till sin dotter. Violet såg upp och följde henne passivt; kon var mildare och älskligare än någonsin, men tyst och sluten i sin sorg. Min kära Violet, började grefvinnan, sättande sig midt emot henne, tillåt mig fråga, om du ämnar offra alla dina dagar åt minnet af Vivian Sabretasche? Tänker du verkligen förblifva ogift i allt ditt lif, derför att den första man, du råkar förälska dig i, inte kan göra dig till sin hustr:? Rodnaden uppsteg på Violets kinder; det ömtåliga, ännt så blödande såret tklde intet vidrörande och dep milda, religiösa lady Molymux såg alltför hvilken smärtsam verkan hennes ord uttöfvade på dottern, (Fortsi)