FÅNGENSKA P.? ROMAN I TVÅ DELAR Av OUIDA. FRÅN ENGELSKAN OCVERSATT AF O. C. Hurn allt gick till kan jag icke precist säga, men rätt gick det icke, det är säkert, för manskapet sprang hit och dit och officerarne blefvo nedskjutna derför att de ej kunde få dem att ordentligt ställa upp sig i breschen — många funnos der gndoås inte att ställa opp, men det var om öfversten jag skulle tala, jag var bredvid honom hela tiden, och först såg det ut som om ingenting bet på honom; eu kula sleg mössan af ho nom, en annan snuddade i håret, men ingenting rörde honom, utan han sade, med ett lätt skratt vänd till mig: det här kan kallas tur, Kennedy, och det var det sista han sade, herr major. Då kommo de fram med bajonetterna och de djeflarne, som stodo bakom, sköto ettervärre; fyra ryssar omringade öfversten och han hade intet annat än sin sabel. En sate tog jag på min del och den var seg som fan, öfversten stukade till två i en handvändning, fast de voro dubbelt så stora som han, men just som öfversten lyfte armen för att hugga till, passade den fjerde rackaren på och satte sin bajonett midt i bröstet på honom. Då föll han rak lång omkull, herr major, och jag skulle försöka 9) RÅ A. B. D:r 88—93. 95, 97—104, 106, 109, 111, 112. 114—121, 123—125, 128, 129, 181, 182, 185-162.