Aftonbladet – 4 juli 1874, sida 3

)4 Juli 1874. rose — VAX ? ! Fälttjenst-öfningarna. Efter Jönköpingsbladet för gårdagen med dela vi ytterligare följande upplysningar rö rande gängen af dessa öfningar: I På aftonen den 30 sistliine Juni vor Itrupperna af kåren B lägrade i trakter emellan Månseryd och Drösphult, meda: kåren A framskjutit sina förpoeter till trak ten at Sandhem, Tidigt på morgonen der 1 Juli begyntes frzmryckandet ä ömse si dor, och frampå dagea började förpostern: stöta på hvarandra i skogen emellan Mull sjö jernvägsstation och Ryfors bruk. Ette några mindre betydande förpostfäktningar vid hvilka en sqvadron af Lifgardet till häs skall hafva blifvit omringad och tagen til föänga af en afdelniag af Smålands husarer lär det hafva befunnits, att kåren A hade alltför svaga afdelningar framme vid strids platsen för att tänka på ett försvar vid öf I vergången af sjön Sträken, så mycket me) som denna kär lär hafva ansett sig hotac af en söderifrån, vester om Stråken kom mande afdelning af kåren B. Det slogs der före till reträtt, och broarns öfver Sträker och Tidaän refvos, hvilket dock ej hindrade de ftörföljande att sätta öfver Stråken i en större bät, som oförsigtigt nog blifvi lempad qvar på deras sida af vattnet. Denna utgång af förpostfäktningen och kåren A:s bastiga reträtt tycktes icke hafva varit pb förhand väntad, ty högqvarteret, som anta gite skola qvarblifva pä Ryfors som till ij dag den 3, flyttades helt oförmodadt redan i går förmiddag till Vartofta. Konunger reste pr landsväg, men all den kungliga eskorten tillbörig tross skickades med exir: bantåg från Muilejö till Wartofta. Efter den korta striden på onsdagsaftonen intogo kåren B:s förtrupper sina lägerplatser i skogen emellan Mullsjö och Ry:ors, medan de eftersta hoparne ännu hade sitt nattläger östar om Mullsjö nedåt Habo tilll Kåren A hade dragit sig tillbaka till närheten af Sanihems jernvägsstation. På torsdags förmiddagen fortsatte kåren B sitt framryckande på skilda vägar dels vester om Strå ken förbi Ryfors och Margreteholm, deis öster om densamma förbi Nykyrka och Broholm vid Stråkens nordligaste ända. Man sades hafva väntat, att kåren A här skulle försöka motstånd, och beredde sig här på strid och möjligen en öfvergång på pontoa bryggor. Emellertid afhördes inga mot ständare der, hvadan Tidan vid sitt utlopp ur Stråken passerades dels på bron, dels äfven öfver ett vad. Tåget gick vidare genom en kuperad och naturskön trakt ända till Sandhem, der kåren A fattat posto på en höjd i en ställning, som syntes skola blifva ganska svår att intaga. Nägot efter middag voro sålunda de begge kärerna kter i sigte och uppstälide sina batterier på höjderna å ömze sidor om Sandhems jernvägssiation, som helt säkert hade blifvit illa medfaren, om alla de skott, som lossades, hade varit skarpa. Säkert mer än halfannan timme dånade batterierna emot hvarandra, under det kåren B:s artilleri något framflyttade sina positioner. Under tiden hade fotfolket hunnit fram, och sedan kåren A:s artilleri blifvit tystadt, kom infanteriets roll, bestående i uppgiften att storma höjderna vester om Sardhem åt Axtorps gård. Späckad med skyttegrafvar skulle vägen upp för dessa höjder sannolikt icke kunnat forceras utan stor manspillan, som naturligtvis blifvit ännu större, om artilleriet varit i fullt brukbart skick, Sedan dessa höjder emeltertid biifvit stormade, slutade striden äfven denna dag kl. vid pass 7 e. m. med reträtt för kårea A, medan kåren B slog läger i skogsåungarne och bagarne omkring Sandhems station. I dag på morgonen lär stri den hafva blifvit fortsatt, men vi sakna ännu underrättelser om dess förlopp. Det är oss obekant, i hvad riktning prisdomarnes utslag är eller kommer att blifva fäldt, och det lär icke väntas, att en tidniogskorrespondens skalle gä dem i förväg. Men äfven om mean sett helt litet af en dylik liknelse till verklig krigföring, så kan man ieke undertrycka den reflexionen, att öfaingar af detta slag äro för en härs krigs duglighet af lika om ej på visst sätt större vigt än öfningarna på exercisfältet. På det sednare stället kunna väl officerare och manskap öfva sig i att noggrannt iakttaga alla reglementen och föreskrifter; men huru skola de der få någon öfning i denna så nödvändiga snarfyndighet att möta alla dessa tusen oberäkneliga omständigheter, för hvilka reglementet icke har någon föreskrift? Framför allt huro skall befälet förvärfva någon vana vid att bedöma och draga nytta af terrängförhållandena? Sjukvården skötes ej på samma sätt i ett fast läger som vid en rörlig kår, hvilken sällan hvilar två nätter på samma ställe. Intendenturen har knappt någon svårighet att bemöta vid omsorgen för en stationär trupp; men svårigheterna blifva deremot helt säkert ganska stora, då man dag efter dag icke vet, hvar man kan komma att behöfva sina förnödenheter. Men man vet, att en alltid pålitlig och påpasslig intendentur är ett af de medel, som mest bidraga till truppernas styrka och följaktligen äfven framgång. Trupperna synas, så vidt vi förstå, hafva visat mycken oförtrutenhet och uthållighet under temligen långa dagsmarscher med den tunga packningen. Jönköpings regemente passerade förbi Mullsjö i går vid middagstiden och anlände till Sandhem på aftonen samt hade åtminstone till dess icke varit i elden.