Aftonbladet – 2 juli 1874, sida 2

a OK a AO fr kr TUR Tar STOCEHOLM den ? Juli. Det lär näppeligen vara allmänt bekant, och förtjenar derför att påpekas, att Stock holm under innevarshde sommar skall varda mötesplats för äfven ettannat sammanträde af vetenskapsmän från skilda delar af verlden, än den arkeologiska kongressens — visserligen ett vida föteligare möte, än fornforskarnes, men likväl af stor vigt och väl värdt en allmännare uppmärksamhet i det land, hvars hufvudstad röner hedern att mottaga den församlivg, som nn skall för andra gången sammanträda. Den 27 in stundande Augusti samlas nemligen här Den internationela statistiska kongressens ständiga utskott (Commission permanente du Congres international de Statistique), och torde dess arbeten komma att forigå under I loppet af en och en half till två veckor. Den internationela statistiska kongressen, som nu mera i denna psrmanenta kommission fått, att så säga, en verkställande myndighet, räknar som bekant tjuguåriga anor. Dess upphofsmän voro tvenne verldsberömde forskare och författare, som båda nyss gått ur tiden, nemligen detta århundrades kanske mestfräjdade statistikor,belgiern Adolphe Qu6telet, samt hanz landsman Visschers. I Belgien, som länge sedan på ett synnerli. gen storartadt och erkändt förträffigt sätt ordnat det officiela statistiska arbe.ct, samlades den statistiska kongressen för ta gången. Näst efter detta möte (i Bruxelles 1853) sammanträdde den i Paris 1855, i Wien 1857, i London 1860, i Berlin 1863, i Firenze 1867, i Haag 1869, i Peterzburg 1872. Vid samtliga desaa kongresser, utom den första, har vårt land vari. officielt representeradt, och detta ej blott till namnet, Tutan ock till gagnet. Men — hvad var då meningen med dessa kongresser? En hvar vet utt, så snart man öfverskrider den blott elementära undervisniugens begränsade anspråk, en statistisk siffra — det vare nu fråga om folkmängd, eller produktiongbeloppet inom den elier den industrigrenen, eller statsutgifternas summa eller hvad det vara må — såsom enstaka och fristående icke mycket upplyser eller betyder. Antingen man af teoretiskt eller praktiskt intresse, för vetonskapliga eller polidtiska ändamål, i atsigt att ntröna de konÅIstanta förhällanden, som regelbundet äterkomma inom det menskliga handlandets fria verld, eller att uppdaga verkaingarna. af lagar och samhällsinrättningar, vill rådfråga statistiken, är det i jemförelsen mellan flere data man söker svaret. När ett folk har en regelbundet fortgående statistik, eger ddet ock tillfälle till den sjelfkännedom, som vinnes medelst jemförelsen mellan skilda tidpunkter i dess egen historia. Men för det första är det nu sjel!klart, att de leålunda vunna resultaten platt icke förslå för den statistiska vetenskapon såsom sådan, hvilken i likhet med hvarje annan vetenskap sträfvar att icom sitt område utreda de universela lagarne. Och för det andra torde det, helst i våra — den internationela samfärdselns och vexelundervisningens — da gar, föga mer behöfva något bevir, att det studium af en nations lif och en stats ut veckling, som endast inom egna råmärken I hemtar sina hjelpmedel, är i hög grad otill I räckligt. Jemförelsen måste utsträckas till liu flere, dess bättre, af maedtäflarne i det allmänna, odiingsarbetet. Men denna jemwförelse hat tillförene mött stora, till en de! oöfvervinneliga rzvårigheter, visserligen ej så, att en fortgående, omsorgsfullt bearbetad statistik skulle saknas inom flere eller de flesta kulturstater; men, derför att det statistiska arbetet till omfattning, metod och I form varit så skiljaktigt i olika land, att de siffror, man velat jemföra — när sädana dock tyckts vara tillgängliga — endast skenbart eller delyis betecknat samma saker. hvadan det ofta varit bäst att afstå från jen sammanlikning som, på god tro utförd, lendast blifvit missledande. Vär officiele reI presentant å de statistiska kongresserna anmärkte en gång, i fråga om brottmålsstatistiken, att dess resultat från olika land ej äro kommensurabla,. Denna erinran faller oss här i minnet, såsom särskildt egnad att med ett exempel förklara det nyss sagda: om det händer, och det har händt, att sedlighetstillståndet bland ett folk skall belyIsas genom uppgift å antalet begångna brott. men i summan inräknas ett öfvervägande antal af smärre förseelser, hvilka ej hänföras unider brottens kategori i det land, Isom läsaren tillhör, så blir denne i sjelfva verket vilseledd till en lika oriktig som orättvis föreställning. Största möjliga likformighet i det på skilda håll pågkende staI tistiska arbetet var sålunda ett önskemål at lomisskännelig vigt — och härmed torde vi hafva icke fallständigt utvecklat, men från Jen väsentlig syspunkt antydt den internationela statistiska kongressens anledning, uppgift och verksamhet. I Här är icke stället att försöka ensihufvuddragen teckia, hvad kongressen rödan dels utfört, dels bragt å bane, men oanmärkt I bör ej lemnas, att kongressen icke inskränkt sig till att medelbart främja en internationel statistik gebom sina bemödanden för den liktormighet i insamling, bearbetning och We Yprarn somskall möjliggöra eti verklig jemtörelse, icke blott förberedt den internationela statistikens utsträckning till flere förut litet eller intet undersökta