Aftonbladet – 29 juni 1874, sida 3

Gifve Gud att hon heldre vore det ä! hvad hon nu är: ett nytt offer på Van Castletons lista. Uttrycket i hans röst var omisstydligt Min bestörtning var obeskriflig, Lilla Tres silljian rymd med Vane Castleton! Den flickan bvars ansigte var idel sanning, oskuld och appriktighet! Jag stirrade på honom i stun förvirring. Om åskan slagit ned mellar oss, skulle jag icke kännt mig mera häpen. Alma — Vane Castleton, min kära Curly! Det måste vara ett misstag. Gad vet huru gerna jag, i trots af alla fakta skulle vilja tro det. Hon har lemnat 8t. Crusis och hennes värdinna såg henne bege sig ati Castletons vagn, och sedan har hon aldrig Aterkommit. Hon måste ha blifvit narrad, ty frivilligt gjorde hon det säkert inte. Kanske har han lockat henne med löfte om äktenskap; endast Gud vet hur härmed hän ger ihop. Hade jag fått veta detta, förrän lagen innan jag var beordrad att resa, sku!le jag ha sökt reda på Castleton och skjutit honom för pannan, derest han mot hennes vilja röfvat henne med sig; men jag kunde icke lemna mitt regemente i sista stunden. Var du då så mycket fästad vid henne ? eJa, med hela hjertat, sade Curly enkelt och öppet, men hon besvarade inte min kärlek; dock, Iåtom oss ej mera tala härom, bäste Arthur! Jag förblir fast i min ro, att ingen lögn någonsin gått öfver hen168 rena läppar. Han tystnade; då förlusten af Alma så ljupt kunnat smärta och helt och hållet omvända den tillförene alltid glade, liflige ch ombytlige Curly, huru mycket mindre underligt då, att den med en så öfvervälligande sorg träffat den karaktersfaste och sraftige de Vigne, De stolta ord, som blifvit fälda mellan lem, voro ännu icke glömda. De Vigne jar ej den man, som lätt förlät; och Curly ade icke sökt försoning. Han hyste en frivillig misstanke, att det var tillde Vigne ch ej till Qastleton Alma hade fytt, och