— Skogshuchällning. I Nya Verml.-T. läses: Då sö väl i tal som skrift skogs frågan blifvit vigtig, är det med nöje följande meddelas från Vermlands bergslag. För en tid tillbaka började några herremän i denne trakt inse nödvändigheten af en ordnad skogshushållning. Det höga jernpriset hade hårdt anlitat dessa bergsbruksidkares skogar, emedan kolningen tilltog, för att underhålla en längre blåsning. I god tid märktes emellertid nödvändigheten af en gräns för den våldsamma yxan. En skogsförvaltare kallades och åtog sig uppdraget. Skogarna indelades i vissa skiften, hvilka bestämdes för afbrukning efter ålder och beskaffenhet. Der icke fröträd qvarstå i de afbrukade delarna af skogen, företages frösådd. Denna verkställes af barn och qvinnor, anförda af en förman. Under året har en skogsegare här på sådant sätt låtit utså 75 skålp. granfrö, 50 skålp. tallfrö och 25 skålp. lärkträdsfrö. Att en stor del mindre skogsegate ännu fortfara med att i afbrukningen ej lemna buskarna (dvergträden) på tillväxt, är nog sannt, men det hela vittnar i alla fall om en ny anda i skogshushållningen. Afbrukningen betas icke vidare sedan den blifvit besådd. Vallbjonet får svara för den saken; ofta skyddas plantorna äfven genom inhägnad.