Aftonbladet – 26 juni 1874, sida 3

Nåväl, min vä, frågde gamla Fantyre med ew bvyflket grin, har han icke stupar än ?Nej, sade Teefusis, ifrigt genomögnande lietsn af namn på i krigets stupate. Hal kett, N lan, lord Fuzgibbon — massor af dem — men — Icke den rätte, bostade gamle Fantyre, som, ehuru han hade epskildt intresse af att önska de Vignes död, då de ekonomiska fördea, som derigenom komme Trefusis till del, ä:vea skull falla henne titl godo. l:k väl njöt af att se harwen hos den samvetsläsa hostrun, biken ideligen sveks i sina förboppuingar om mannens frånfälle. Fin tage hosom! det bir tröttsamt i längd-n at gå så här och vänta; kola och sabel sopa med sig massor af annat folk, hvarför kuona de ej täffa honom! Na! den förtrollande msnniskan Viviao Sabretasche, hur är det med honom då? Lindrigt sårad. det är allt. Jag beklagar i sanving, att du inte får bära epnkeskruden så snart vibade hoppats. Märk misa ord: de Vigve dör ej, just emedan du öaskar det sä hört. Ö skar deto, upprepare Trefasis vresigt; ni för ett bra oangenamt tal, lady Fautyre.n Dan osmwiokade sanningen är inte alltid behaglig att höra; men vi pläga ej sins amellan bruka nagra fraser, dertill äro vi för gamla bekanta. Då gamle Fantyre dog och lådy Bugepot sade till mig: Hvilken lästnad, mio kära väols föll det mig inte in att motsäga henne. Du har aldrig batt mer än ep farlig mors äodare. mia kära Lacy, och des ärjlilla Trevellyan elit T:eas Biiliar, hvad hon hater. aDen satungen, sade Trefusis bittert; bug bade i dw wWundlisa Wngriaest wrt