Aftonbladet – 26 juni 1874, sida 2

STOCKHOLM den 26 Juni. Den 22 dennes var åter municipallagen föremål för franska nrationalförsamlingens ofverläggningar. Efrer en något het dis kussion, i hvilken Baragnon i regeringere samn och Laroyer af venstern tcga och förkastade kammaren, i enlighet med B ragrons bsigt, ett amendement. som sökte fråotsga regeringen rättighet att utvämna kxommissiooer för act öfvertaga upplösta annicipabäds fonkvoser och att tvinca e g-rivgen att utsk-ifva nya v-l sex mäpnader sfer det ett mucvicipalrad blifvis upvlöst. Äfven na vavn regeringen seger. Med 366 öster mot 341 förkastadss nemligen :örsl.get och regeringen erhö!l sålunda en majo ritet af 25 röster. Församlingen beslö: derefser att öfvergå till tredje läsningen a! mnnicivallagen. Tretiomannakomitn fortsatte samma dag fverläggni. gen om de konstitu:iorella lzg förslag, som blifvit inlennade at P6irier och Lambart Saint Croix. Chesnelong förklarade, att man icke ämnade konstituera vare sig en definiiv eller en sjutirig republik utan exdast att bilda en siyrelse, hvilken kande utgöra ett med-l att skydda allas ättigbeter. Duafsure vidhöll, att det upp: drag, som blitvit anförtrodt åt komitn, be rättiszsce den att: kon-tituera en definitiv republik. Tarreron, tillhörande yttersta bögern, motsatte sig Casimir På-iers förslag sJeh begärde att komiea skulle skrida ri! erganiserandet af den personliga makt. sov blifvit aoförtrodd åt marskalk Mac Msbon På samwa gång vidhöll ban rävtigbeten xt äterställa den legiima monarkien, Venta von. också tillhörande yttersta högern, af gaf en vigtig förklering, som gjorde eu märkbart intryck. Han sade, att han icke var anhängare af Casimir På6riers förslag; han var ex gammal monarki t. men erkände omvjligheten att för närvarande konstituera en movarki, Han trodde, att det var vöd vändigt att under de kommande 8ex är.n gifva landets institutioner en republikansk zarakter, men att man, medgifvande en omfattande revisiovsrätt, skulle tillåta uppsättandet af en monarki, om det vore wöj ligt. Komniia skulle sammanträda i ons: dags för att bestämma den höllning, dep kommer att iotaga, För pärvarande hålles i Venedig en katolsk ko: g-ess, som är föremål tör den i:a li-nska pressens I:fliga u pmärksamhet. Kopgressen hace fattat flera vigtiga besiuw, bland dem att de katolska presterpe skoa (saturligtvis med deras fö mäns tiliätelst) iäta anställa sig vid kommuvskolor och va görevhetsinrävtningar, att katolikerne skol. deltaga i valen till provinsoch kommunalriden, grundlägga högskolor, befordra helisbällandet af sön och högtidsdagar, bildn föreningar för katolska intressen i största möj!iga omfärg, upprätta hospital på landet 0. 8 v. Från alla hall och kanter ingh adresser, som uttala sympatier för kongres sen. Taliroves älsklingsämne tyckas dock de liberala katolikerne vara och. de beh nålag värre än kättare, jadar, h-dningar och manuhamedaner. Enlig: dea oberoende pressens uppfattvisg at den kawlska kongres sen, skulle dess uppgift närmast vara att visa, att den italieuska regeriogen hyser ert oförsonligt hat till kyrkan, ell:r, med andra ord. att man afser en klerikal demwonstraionv. Det är emeller id tydligt, att map velst något mera. Ka olikerne vilja fö söka, hurnvida deras krafier skola räcka tili under en eventuel kyrklig kamp mot liberslismen, och man har derj-mte velat av visa den lävga raden af katolska grupp:r deras plats i striden. Gent emot de bskyllningar, som frän katolsk sida rikta mot regeringen. derför att den uppträda: med väldsamhet mot kyrkan, hänvisa tid niogarna till det faktum, att kongresser sitter och allieles ogeneradt förbannar och: aiginter sig i otidigheter mot regeringen. och att dea senare derigevom gifvit ett ndisputabelt b-vis, att hon respekterar icke blo:t tavkens utan äfven ordews fribet. Det engelska parlamentet kommer sat att mottaga ett kungligt budskap, hvarnoti skall begaras förböjit apavage för prins Arthur, som nDyiigen bifvit utnämnd vil he vig a: Coupaoght. Det säges art prinsen kommer att erhålla en ry titel semligen vicekonung af Irland, och an har sedermera kommer att bo Atujost ne hafva Are: i Dablin. Man vet ännu icke hur sior: pinsens apanage kommer att bii; han ha oitrills uppburit 15 000 pund sterling om äret, samma belopp, sow her:igen af E4:nburgh er öll fore sit: giftermöäl med tor:u stinnan Maria; na har denne prios 25000 pund om året, Prinsen at Wales har 40 000 pand om året, bvariill ytterligare komma iukomstern: af beriigiömet Corpwallis, privsessan af Wales 10.000 puac, kronprinsessan at P-eus su 8000 pund, prinsessorna A ice, Helene och L uise samt hertisiovan at Cawbridge hvarsra 6000 puod, Hertigipan af Teck ha 5000 : und i arligt apanage och ber.ig 1.nan af Meckienborg-Sreliiz 3000 puna. Hertigen at Cambriiga har com prins al k.navgabuset 12000 pund om kret. Drott vingens vivillivta uugör 335,000 pund sterl.