Aftonbladet – 23 juni 1874, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Barnamord. I lördags försiggick å Norre cellfängelset en något öfver 9 timmar lång ran sakning med båtsmannen Åhlberg och hans hu stra Katarina Elisabet. bäktade och tilltalade för att hafva afdagatagit ej mindre än 8 stycken af sina barn i deras spädaste ålder. Mannen Åhlberg undergick först förhör. Han bedyrade sin oskuld, och det är anledning att antaga, det han ej varit delaktig i de hemska brotten. Han sade sig dock ofta hafva miss. tänkt, att hustrun på något sätt gjorde af med barnen De voro nemligen alla friska vid fö deleen, men afledo det ena efter det andra inom kort. Han hade en gång sagt till hustrun :-du måtte väl aldrig ge barnen in något. efter d: dö så snart, hvarpå bustrun svarat med en för frågan, om han vore tokig Hustru Åhlberg förekallades derefter. Deti en medelstor qvinna, magerlagd, med brunt hår låg panna. rak näsa och utstående mun. Hon ingick i äktenskap med Äblberg 1862 och har med honom haft 9 barn, hvilka aflidit, autingen samma dag som deras dop skedde eller också någon dag derefter, utom en gosse, hvilken ännu lefver och är 11 år gammal. Hustru Åhlberg förnekade på det bestämdaste att hafva aftagatagit sju af barnen. Det åttonde deremot, en gosse, hvilken föddes nästlidne Mars månad, erkände hon sig hafva beröfvat lifvet genom qväfning samma dag det blifvit döpt. Orsaken till denna handling uppgaf hon dels vara den. att den onde förledt henne, dels att hon var så sjuk och svag, att hon trodde sig skola dö, hvarför hon mördade gossen, för att få honom med sig i grafven. Barnmorskan Emma Lindgren var närvarande vid ransakniogen såsom vitne. Hon hade biträdt hustru Åhlberg vid de flesta af hennes förloss ningar. Hon berättade. att alla barnen vid fö delsen varit friska. När de icke desto mindre ganska hastigt dogo, började hon fatta misstankar, att det icke stod rätt till. Hon trodde för sin del. att hustru Åhlberg genom svält afdagajagit barnen, emedan hon ofta vägrade dem att i. Ett par andra vitnen hördes dessutom. De bade egentligen ingenting i saken att att upplysa. e uttryckte den meningen, att mannen hlberg visserligen ej deltagit i morden, men att han afvetat dem. Orsaken hvarför hustra Åhlberg erkände sig hafva mördat det första barnet, sade hon vara den, att en röst i drömmen under en natt tillsagt henne att göra det. Under hela ransakningen sökte hon genom hysterisk gråt, våldsamma rörelser och knäfall låta domstolen och åhörarne komma på den tanken, att hon ej var vid sina sinnens fulla bruk. Man såg dock alltför väl, att allt var spelsdt; Före sitt giftermål hade hustru Åhlberg haft två oäkta barn, hvilka äfven afledo i sin spädaste ålder. Det är alla skäl att antaga, att hon dödat äfven dem. Denna qvinna skulle sålunda hafva bragt ej mindre än tio gina a barn em lifvet. Man tror, att girighet drifvit henne till dessa brott, Hon har ständigt visat ig mycket snål och arbetsam ända till ytterligt. et. Målet uppsköts på tre veckor. Makarne Åhlberg återfördes till häktet. (np. .) oststölderna å jernrägen. Göteborg den 22 Juni. Rådhusrättens andra afdelming afslöt i lag ransakningen med förre resepostexpeditören O. R. Amåen, hvilken, som vi förut nämnt, en längre tid varit under tilltal för åtskilliga stölder af bref ur postkuperna hösten 1872. Domstolen frikände Awmden för tillgrepp af den brefpåse, som i början af sistlidet år hittades i en af hamnkanalerna härstädes och hvilken Amåen misstänktes ha stulit. då ingen bevisning kunnat förebringas och Åmgen envist förnekat detta tillgropp, men dömde honom åter för brefstölden Alingsås. hvartill rådhusrätten i nämnda stad förklarat honom saker. att. då vid stölden intet örskingrats, enligt 25 kap. 11 3 Strafflagen. rarda afsatt från tjenst vid postverket. Amåen, som hållits häktad, frigafs genast ur fängelset.