Aftonbladet – 23 juni 1874, sida 2

mmm ——— EE — EEE —r— — viasat jag inte dylika förolämpande yttranden. uxS tror ingalnnda att lord Vane älskar mig, som ar Kallar det; men att han pratar en mängd dåraktigt nöbsens och öfs verhopar mig med äckligt smicker, des vet ag. Det vore oklokt af er att fästa någon betydelse vid hans lättsinniga tal; mången flicka, lika ung och vacker som ni, har blifvit störtad deraf, fortfor de. Vigne, utan att besinna hurn djupt han genom dessa at svartsjukan dikterade ord sårade den qvinna ban älskade. Den kärlek, som mördade Desdemona och öfverlemnade Heloisa till en långsam förtvining, lefver ännu i våra dagar. Castleton är den mest hjertlösa, sjelfviska och brutala menniska som finnes; han kan nog älska er högt och uteslutande i en eller två månader. Alma betraktade honom lik en uppskrämd gazell med vidöppna och förskräckta ögon. Sir Folko, hvad har kommit åt er. Är ni utom edra sinnens bruk? Kanske, mumlade de Vigne. Allt hvad jag har att säga är, att ni gör oklokt uti att mottaga Castletons besök och lyssna till hans fadda smicker. Det har gjort mången qvinnas olycka. Sir Folko. hvad rätt bar ni att så tala till mig? afbröt honom Alma, med en åtbörd af häftighet. Med hvad anledning tror ni er kunna påstå att jag lyssnar till honom, eller någon annan man? Efter de oförställ. da upplysningar jag i dag gifvit honom om hurn vidrigt hans smicker och huru oangenäma hans besök äro mig, skulle han vara en menniska utan all karaktär, om han ånyo kom hit. Himlen förlåte er de dåliga tapkor på kunnat bygg om mig!