FÅNGENSKA P.? ROMAN I TVÅ DELAR AF OUIDA. FRÅN ENGELSKAN ÖFVERSATT AF (. C. Sabretasche ålade sig en uppgift, som blet gränslös svår att med heder lösa, Att se de förr så glädjestrålande ögonen fördunklade af från det sjuka hjertat omedelbart qvällande tårar — det sköna hufvudet, hvars rika locksvall oordnadt nedföll kring axlarne, böjdt under de hopplösa tankarnes tyngd — att höra den omedvetna qvidan hon ej kunde betvinga, under det hon timtals låg orörlig på sin bädd — em bleknande, af stormen härjad ros — att se henne bönfallande hopknäppa händerna och höra hennes lidelsefulla anropande, att han aldrig skulle lemna henne, att lyssna till hennes, under den mest englalika mildhet, afgifna försäkringar, att hon evigt skulle vara honom lika trogen som om hon blifvit hans hustru — att se och höra allt detta, utan att våga tillhviska henne ett förhoppningens ord, eller att frammana bilden af ett lif, fullt af lycka itrots af motgång och sorg — det var ett prof, som nästan fordrade öfvermenskliga krafter att bestå. Men han bestod det; med jernvilja oeh lättestyrka besegrade han sitt eget farliga jag; han, den sydländskt eldige, i vek. lighet uppfödde, vid lifvets alla behag 4) Sa ÅA. B n:r RR—0R. OK, -N7—1AM4, 106, 109, I. 1792. 114—191, 128—125, 128, 129, 181, 183, 185—140,