Aftonbladet – 19 juni 1874, sida 3

— Eidsvådan iGcfle. Norrlands Porten stifver följande om huru vid trenden oombedda e, k. bergare iniunnit sig cech hurn do farit fram vid bergningsarbs Vi ba nämnt några ord om det grofva ofog. som bedrefs af åtskilliga bergare, d.v.s. dessa gar, som aldrig vid eldsvådor försumma att nga i husen i afsigt att dels stjäla. dels förstöra. Man omtalar och viha sjelfva sett många bedröfliga spår efter dessa vandalers framfart. Krossade speglar, sönderbrutna dyrbara möbler och taflor m. m. vittna härom. Glasoch pors linsvaror bergades. på det sätt, att man kastade dem ut på gatan. Pianon släpades utför trappor och vräktes omkull på gatan Sådan slags bergi äfven ur hus så pass långt aflägsna et, att ganska ordentlig flyttning kunnat ske. Och mot dylika hjelpare står man merendels fridlös, ty de tränga in med våld. om man söker afböja bjelpen. Orsaken till deras ifriga arbetslust kan tyvärr ej gerna tillskrifvas annat än illvilja och skadebegär. Vi ha nämligen förnummit, att hos en del folk råder föreillningen att brandskadeersättning icte lemnas annat gods än detsom verkligen brinner upp, icke för fådsnt som förstöres vid bergning. Denna missuppfattning har utan tvifvel ej ringa del i orsaken till bergarnes framfart. De veta ej. att det är just de allmännyttiga försäkringsbolagen, de egentligen tillfoga skada icke den enskilde försäkringetagaren Es förändring till ett bättre i detta bedröfliga förhållands torde emellertid ej kunna vinnas med mindre en organiserad bergningskår kommer till siånd. En del folk af samma beklagansvärda slag. som nyss beskrifvits, yttrade äfven bittert missnöje öfver myndigheternas välbetänkta åtgärd att hålla bränvinsförsäljningsställena stängda medan branden pigion ja, båds öppet hot och anonyma hotelsebref förekommo; man skulle spränga upp krogdörrarne och taga sig bränvin med våld. Något försök gjordes dock ej att bringa hotet till utförande.