Aftonbladet – 19 juni 1874, sida 2

STOCKHOLM den 19 Juni. De i dag hitkomna franska och engelska tidningarna sysselsätta sig nästan utesla tande med tilldragelserna i franska natio. nalförsamlingen föliden måndag, deura be tydelsefulla dag då början gjordea till lö sandet af den kriz, som så länge och svår: hemsökt Frankrike. Ett hundratjagu medlemmar af högra centern sammanträdde på morgonen nämnda dag. Det berlöts, att man ekulle föreslå, at: marskalk Mac Mahons makt skulle organi seras genast och definitivt. Motionen skulle väckas i högra centerns vamp; men då man icke kunde ernå en öfversnzkommelse, be slöts att Lambert S:t Croix skulle väcka motionen i sitt namu, Samma morgon höll äfven regericgen konselj, i hvilken nägra af ministrarne, särskildt general de Cissey, vice konseljpresident, yrkade stt marskalk Mac Mahon skall träda emellan direkt, av tingen genom ett budskap eller genom nigon af ministirarne och påminna natioval!församlingen, att hon förbandit sig att or ganisera hans makt och att tiden nu vore kommen att realisera detra löfte. Cissey an märkte, att det vore sista gången marskal ken kunde så träda emellan, utan att öfverskrida sina rättighetet, under det att, om församlingen i dag fattades ett beslut, kande marskalken endast träda emellan på det sitt, att han uppmanade församlingen att förklara sitt beslut ogiltigt, hvarigenom ban riskerade att ölfvarskrida gränsen för sin sycdighet. Mea anira medlemmar a? regeringen ansigo, att marskalken icks borde blaoda sig i stridsa och deras åsigt blef gällande Sitnaationen inom de olika partierna var nu följande: Ven stra centern beslöt att inolemna sitt förslag, hvilket var af följsnde lydelse: För att göra ett slut på det ovissa tillståndet: i landet, antager mationalförzamlingen följande beelut: 1) Första urtikeln i det den 9 Maj inlemnade lagförslagst, hvilken ar tikel lyder sälandea: Den franska repvblikens regering består al två kamrar och en president, som är -ckef för den exekutiva makten; 2) Lagen af den 20 November 1873, hvarigenom presidentskapet i republiken för tja år anförtroddes åt Mac Mabov, och 3) Tredje artikeln i författningen af 1849 angående utöfvandet a? rävtigheten att revidera en del af eller hola författningen. Ven stern och yttersta venstern beslöto ait understödja detta förslag. Yttersta högern, högern och bonapartisterne baslöto att rösta omo: det. Högra centern var delad; två tredj2deiar af dess medlemmar beslöto att rösia med högern; de andra tvekade emellan att votera med venstra centern eller att alls icke votera. Slutligen beslöto några medlemmar af högra centern att bekämpa venstra centera genom att sätta emot dess motion Lambert S:t Croix motion, som yrkade septennatets oscedelbara orgavise rande. Sådan var ställningen, då under den dju paste tystnad i den eljest så larmande för samlingen Caaimir P6rier uppträdde i tribunen och med af rörelse skälfvande stämma uppläste sin motion. Till understödjande af sitt ligförslag uppläste Pöerier en Ikng förklaring, i hvilken framstäldes motiverna för förslaget. Han besvor församliogen i den allmänna fredens och välståndets namn, att göra ett slut på don provisoriska regi men, att välja mellan reonarkien och repubiiken, och att icke tillåta ett djerft parti, som ej längre gjorde någon bemlighet af sina förhoppningar. att äter försöka tillogua sig makten, Denna förklaring afbröts ofta af larmande demonstrationer och talaren nedsteg ur tribunen under bifallsrop irån venstern. Det begärdes att motionen skulle tillerkännas rättighet att skyndeamt remitteras till tretiomannakomiten. Nu uppsteg Lambert S:t Croix itribunen och föreslog: 1) Att marskalk Mac Mahons myndighet skulle bekräftas med titela re publikens president; 2) Att en första kammare skulle bildas; 3) Att rättigheten att upplösa andra kammaren skulle anförtros it marskalken i förening med första kammaren och att marskalkens efterträdare skulle utnämnas af båda kamrarne förenade till kongress. Denna motion skiljer sig från Påeriers förslag uti det väsentliga fall. att den icke föreslår republikens definitiva upprättande. Labonlaye, medlom af tretiomannakomitn, uppträdde derefter i tribunen, Han förklarade att Lambert S:t Croix motion ngenting bestämde och ingick dorpå i en sranskning af de tre regeringsformer, som au kämpa om makten. Monarkien hade olifvit omöjlig efter monarkisternes missyckade försök; kejsardömet hade ådragit Frankrike tre invasioner och sönderstyck ling, hade två gånger burit våldsam hand församlingarna, på Frankrikes hjerta ;ch mun, och hade åter infört i Frankrike venne saker, hvilka revolutionen afskafat — konfiskation och proscription. (För nr onto lttandlt. rna. ESA SSE