Bref från Rom. (Till Aftonbladet.) (Forts. fr. lördagsbl.) Ett annat icke financielt lagförslags öde är rätt betecknande för de inre förhällandenas i Italien puvarande ståndpunkt, Vic årets början inlemnade justitieministern et! lagförslag om obligatoriskt civiläktenskar före den kyrkliga vigseln. Det vann någon anklang, väl icke minst till följd af de rö relser, det samtidigt förorsakade i andra länder, men det oaktadt har man i repre. sentantkammaren icke hört af det sedan dess. I en förteckning öfver de lagar, som kammaren skulle hinna besluta före sessionens slut, hvilken uppgjordes för någon tid sedan, nämndes det icke. Det tyckes således ha blifvit begrafvet i all tysthet, eller ätminstone vara lagdt ä sido på obestämd tid. Hvad är skälet härtill? Säkerligen helt enkelt det, att sedan lagförslaget blifvit inlemnadt, en mängd protester afgåfvos mot detsamma af biskoparne i Lombardiet, Piemont och Venetien, till hvilka särskildt åtskilliga prester anslöto sig. U.der det att biskoparnes voro någorlunda lojala, voro presternes temligen oförskämda. De kallade lagen t. ex. ett hän af den så mycket beprisade samvetsfriheten, ett olagligt attentat met den katolska religionen, de förnekade den civila statens rättighet att antaga en sådan lag och försäkrade, att trots densamma skulle de till hvarje pris veta att göra sin pligt. Biskoparne i Modena slöto sig till sina embetsbröder i norra Italien, men från de öfriga delarne af landet hördes inga adresser eller protester af, sannolikt emedan presterskapet här med phfven i spetsen icke erkänner någon itsliensk stat och söledes fann det onödigt att sätta sig mot dess lagstadganden. I stället för att nu drifva lagförslaget igenom till trots för alla protester, har regeringen, såsom det tyckes, föredragit att lägga det å sido våsom icke tidsenligt, en eftergift, som säkerligen icke skall bli utan skadligt infly tande på hela den moraliska makten öfver de af det klerikala partiet beherrskade massorna. Och likväl är ingen lag mer logiskt rättvis och tidsenlig än den om civiläktenskapet. Sjelfva den katolska kyrkan har ju i femton hundra är gjort åtskilnad mellan äktsnskapskontrakt afslutet enligt den kanoniska lagens föreskrifter, och äkten skapssakramentet, Det sistnämnda tillhör kyrkan, öfver det förstvämnda måste stalen ega rättighet att förfoga. Na, då staten vill häfda denna rätt, ropar kyrkan, att atrång göres i hennes frihet och att sakramelitet, som är det väsendtligaste i förhålandet, blir henne beröfvadt; ty att hon i sjolfva verket blott vill häfda sin egen itatsrätt, den kanoniska, vid sidan af stajens och derigenom bilda en stat i staten, let tiger hon klokt nog med. Orsaken till egeringens återiåg i denna fråga är natur. igtvis fraktan för att taga konseqvenserna, såsom det visat sig, att dessa kunde utveckla sig i de obehagliga preussiska själasörjareIramerna; men önskligt hade det derför också varit, om man alldeles hade låtit henne vila, till dess man kände sig tillräckligt tark att genomdrifva saken i ondo, om det ) gick i godo. Det klerikala partiet försummar natur igtvis aldrig något tillfälle att lägga sin aninationella sinnesstämning och sina intressen dagen. Oupphörligt tillställas smådemontrationer i Vatikanen, t. ex. på årsdagen ör påfvens återkomst. från Gaöta, på hans iamnsoch födelsedag eller den dag, han öll ned genom det ruttna golfvet i S:t Agneekyrkan och räddades genom ett underverk alias ett vinfat, som tillhörde munkarne il lostret och låg ett par alnar under golfet i kyrkan). Emellanät uppföras äfven : cener af en något obehagligare beskaffen et såsom t. ex, i den lilla sabinska bergstaden Civitella, der bönderne med ropet, tt de ville ha den påfliga regeringen tillaka och slippa betala skatter, trängde in: kyrkan och började ringa i stormklockorna ; : e blefvo dock i tid kufvade af karabinierer rån de närbelägna byarne. En större de-l: nonstration skulle företagas i Milano; man mnade nemligen med högtidlig procession : eh andra storartade kyrkofester flytta S:t