Aftonbladet – 16 juni 1874, sida 3

SV VINVIL TUVJV, Bal HIVIVC JA. V. IVOBCH som erköll 4583 röster. Direktörssuppleanter blefvo öfverstelöjtnant E. Kliogenstjerna med 8370, kaptenlöjtnant O. Lagerheim med 8164 grosshandlaren 8. F. Atlgren med 7142, bruks egaren K. Rosn med 7053 cch baron Alphonse Hermelin med 6195 röster. Revisorer blefvo: revisionssekretoraren C. von Bahr och grosshandlaren OC. O. Berg: suppleanter: registratorn P. V. Ljungström och hofrättsråget J. V. Adlers. Ionan vi gå att lemna en kort öfverblick af den diskussion som föregick ofvanstående beslut, vilja vi framhålla några af de märkligare fakta som omförmälas i styrelsens årsberättelse samt revisionsberättelsen. Inkomsterna under år 1873 ha utgjort 1,057,069: 93. deraf behållning från föreeäende är 286.450: 89 samt af aktieegarne inbetalde 745,475. Utgifterna under samma år ha uppgått till 595,157: 8, deraf till boningshusen i Bjuf 205,187: 80, till schaktet och schaktbyggnader 125,630: 42, till förberedande arbeten 74205: 8 o. s v., hvarjemte å de i Helsingborg—Heasleholm-jernvägen tecknade aktier afbetalts ytterligare 80.000 kr. samt å köpeskillingen för egendomen Ahlsgården 30,000 kr. Behållningen vid årets slut utgjorde 461,912: 85 samt den 6 innevarande Juni 228.579 kr. 86 öre. Sisträmnda penningbelopp anser styrelsen, sedan nu jernvägen från Bjuf till Helsingborg blifvit fullbordad samt grundade förI hoppningar förefinnas om en jemn och ostörd kolbrytning, vara tillxöcklig för de utgifter som förestå till dess bolagets produkter I komma i marknaden. Rsvisionsberättelsen innehåller åtskilliga lanmärkningar mot styrelsens åtgärder och lemnar blard annat, genom införda protoIkoll fråa styrelsens samma:träden, en skilIdring af den inom densamma rådande sön dringen, som fätt uttryck i så många af styrelsens åtgärder och som slutligen ledde till disponent-direktörens, kapt. Lundbergs, plötsliga afskedande. Berättelsen slutar med dåen hemställan att bolagsstämman rkite, med uttalande af dess ogillands af åtskilliga utaf styrelsens förvaltningsåtgärder, ändock icke vägra styrelsen ansvarsfrihet för dess förvaltning af bolagets angelägenheter under år 1873. Vi öfvergå nu till en öfversigt af de märkligaste morsenten i den långvariga, då och då syrnerligt hetsiga diskussionen, under hvilken det ingalunda hörde till ovanligheterna att man med hygsningar, stampningar och bultande med käppar sökte nedtysta talare, hvilkas anföranden af en eller annan orsak misshagade det ena eller det andra af de båda, såsom det tycktes, skarpt skilda partier, i hvilka aktieegarne vero delade. Man beslöt först rörande föredragningen af revisorernas berättels-, att gå punktvis till väga, började dermed och hann genomgå ett par punkter, då en så liflig opposition mot detta sätt att gå tillväga utbröt, att föredragningen måste afbrytas för attlemna rum för en ny öfverläggning om huru densamma egentligen och lämpligast bordeföretagas. Under denna diskussion yrkades af någraatt den tryckta och för alla tillgängliga revisionsberättelsen måtte uppläsas och så skedde. Större delen af densamma, jemte tillhö rande förklaringar m, m., tammanlagdt öfver 50 trycksidor, föredrogs och derefter började man åter diskutera huruvida föredragningen kunde ske punktvis eller om debat ten skulle få utsträckas öfver berättelsen i dess helhet. Redan under denna förberedarde diskussion började man begagna sig af den ännu ej medgifna rätten att göra det senare, Så hr Eifstedt, som fann den föreliggande revisionsberättelsen vara på intet sätt tillfredsställande. Den vore färglagd så, att den mest öfverensstämde med den mening, som hyllats af styrelsens minoritet och slutomdömet i densamma vore, ansåg talarep, på intet sätt motiveradt. Frågan vore dock af den vigt, att aktieegarne hade rätt att fordra och äfven behöfde en genomförd utredning af förhållandena, och tal. yrkade derföre att åt en komitå af 5 opartiska persorer borde öfverlemnas att företaga vederbörlig, grundligare utredning, hvilken sedan skulle bli föremål för extra bolagsstämmas behandling; dock borde redan i dag ny styrelse utses. Frågan om decharge för den gamla styrelsen skulle naturligtvis hvila till dess den nya l utredningen inkommit. — Hr Elworth derI cmot, som ansåg att styrelsen redan förut blifvit tillräckligt illa åtgången för att man här borde lägga sten på börda, ville att decharge skulle utan vidare beviljas. Med honom instämde grefve Taube m fl., anseende att man på en ny utredning intet skulle kunna vinna, enär ju åtal ändock ej gerna kunde komma i fråga. Åtskilliga af dem som talade för decharges beviljande, önskade att frågan bordeisin helhetbehandlas, bland dem grefve Strömfelt, hvaremot kapten Lundborg, grefve A. E. von Rosen m, fl. yrkade att berättelsen borde punktvis föredragas. Först om ett sådant förfarande iakttoges, kunde man få frägan utredd, komma, såsom en tal. uttryckte sig, till visshet om hvilka af styrelseledamöterna som haft rätt och hvilka således kunde vara värda att åter inträda i direktionen. Då den förstnämnde af de senare tal., kapten Lundborg, slutligen, efter åtskilliga bu!lersamma atbrott, tilläts follfölja sitt yttrande, gökte han bland annat att med bref och telegram visa,att verkställande direktö:ens,generalkonsulv Heidenstam, vid extra bolagsstämman gjorda uppgift, att han af en jernvägens tjensteman erhållit de upplysningar rörande bangården vid Bjuf, som föranledt honom att föreslå inköpet af hemmanet n:r 6 Bjuf — icke var öfverensstämmande med verkliga förhållandet. — Hr v. Heidenstam åter förklarade, att hans uppgifter voro sanna och att hvar och en som önskar det kunde förvissa sig derom genom ett besök hemma hos honom, der pianer och kartor, bevisande detta, funnes tillgängliga; något som kom grefve A. E. v. Rosen att beklaga att verkställande direktören ej inför styrelgen framlagt dessa planer, om hvilka han talat. — Efter en stunds fortsatt diskussion förkastades förslaget om en föredragning punktvig, och beslöts att man skulle ega rätt att yttra sig öfver frågan i dess helhet, j Utrymmet nödgar oss att till i morgon uppskjuta redogörelsen för den debatt som härpå följde. -— Kyrkostämma. Klara församlings röstegande medlemmar voro kallade att i år eftermiddag sammanträda till allmän kyrkostämma för att afgifva yttrande öfver det ef vederbörande nämnd upprättade förslag till lönereglering för församlingens presterskap. Nämnden hade på derom af Liahilliga föraamlingahnar minard frameatäll.