Aftonbladet – 15 juni 1874, sida 3

Bref från Newyork. (Från Aftonbladets korrespondent) Newyork i Apri! 1874. Jag fonn i sista vmiet af den har uwRow Manie tidringer The bome Journal kerregpondens från Stockholm, skrifven 2 en amerikarska, eom der tillbris gat vinterr; ch som jag awager, att pi ej har tillså g li fröiga varande tidning, men säkerlzen med nöje skola läsa hvad den ameri vavska författarivgan har att säga om sin vintersejour i Stockholm, sänder jag hbärhos en partiel öfversättning af korrecpon tensen, Den har till öfverskrift: Vid sv n ska hofvet; men sysselsätter sig. som läsa ren för se med ätskilligt annat än tiildragelserna vid hofv-t. Stockholm Aden 27 Febr. 1874. — — — I onsdags besökte jag isällsksp med amerikanska ministern Andrews och hans fru svanska riksdagshuset. Vi gjorde först ett besök i Första kammaren, och då jag från gallerier såg ned i salen, upptäckte jag en mängd hekanta ansigten. Mr Erskine har rätt. Sven skarne äro ståtliga exemplar af män.: På platformen såg jag R—s kusin baron deG er. tillförene premierminister och led;re af reformrörelsen. Hans s ora hutvud. präktiga byggnad och ett ansigte fullt af tankeuttryck och karakter göra honom lätt igenkävlig i hvilken sanling som helst. Mr L—N— i Phi:adelphia ehuru ej så stor till växten. har en -lående likhet med honom. Bredvid de Geer satt baron Bildt. som snart lemnar sin representantplats samt iutbytre mot ståt! ållareplatsen i Stockholm, som han iunehaft i 15 år. kommer att intaga minvisterpo sten vit hofvet i Berlin. Det var om honom som Times korrespondent vid kröningen sade, att hsn sär en ståtlig man med det mest intavande sätt Ej långt ifrån honom upptäcite jag baron L-gerberg, chefen för konungens stab. Hans ögon, som ofta lysa af skalkaktighet. hade uu det allvsrliga uttryck, som man gerna tänker sig i förbindelse med parlamentariskt uppträdsnde; dock tittade skalken fram i den hastiga blick ban kastade uppåt galleriet, då han igenkände oss. Frågan, som behandlades. var den om ans!ag för deltagande i Pbiladelpbia-expositionen och knappast förekom en mening, i hvi!ken vi ej hörde orden Philadelphia eller Amerika. Gereral Andrews tolkade för mig hvad som sa des, och som nästan alla talade för ansl-get. hade vi all anledning till belåtenhet. Vit om röstningen erhöll också -ja! en öfvervägande majoritet. Vi hade vu blifvit temligen allmänt igenkända och j;g sade åt vår minister. att hans närviro påtsgligen tilldragit sig uppmärksamhet. -Åh nvej!blef hans svar. det är icke jag som framkallat uppmärksamheten. utan den omstandigheten. att en dam från Phi!ade!phia är pärvarande under diskussionen! Innsn vi lemnade galleriet kastade j.g ävnu en blick ötver kammaren och fotograferade scenen i mitt miane och nu, vär helst jag tänker på denna representantkammare, står der alltid för mig en samling män, lugnt fuilföljande sina öfverläggningar med detta uttryck sf våardighet och distinktion i sitt väsende, om hvilket Bulwer skger. att det af dem, som från vaggan åtnjuta en högre börds uppfostran. förvärfvas så omedvetet, att det fö refaller ärftligt och medfödåt Vi funno mindre lugn och stillhet rådande i den avdra ksmmaren och en påfallande skilnad i den altmänna karakteren af ansigten. Med få undantag exivrade de mig om den enklare klas-en Aaf farmers i New England. Jag menar har ej med farmers dessa stora j rdegare. åt hvilka förvaltningen och styrelsen inom de di strikt och städer. der de äro bosatta. blifvit avförtrodda och som endast öfvervaka skötseln af sina jordagods, utan dem, som i sitt anletes svett sjelfva deltaga i odlingen af sin torfva; — män med markerade ansigtsdrag utan tvifvel, men ej med ansigtenv så modellerade af bildningens ivflytelser. så mejslade af tankens arbete. fom dem jag nyss hade sett i öfre kammaren. En bemärkte jag dock, som framför de andra egde båda desaa karaktersuttryck och sades vara dslkarl. H ns drägt utgjordes af en lång. svart rock, korta byxor med knäspänven, strumpor och låga skor med spännen: den vavliga drägten i hans provins. varje inbyggare i Sverige, som be sitter fastighet till det måttliga värdet af 1000 kronor, eller en årlig ivkomst af 800 kronor. kan bli medlem af andra kammaren, förutsatt att han varit bosatt den föreskrifna tiden ivom valkretsen. Denna stora skilnsd mellan den som be. sitter eller icke besitter fastighet har sin grund i den allmä: na princiven. att jordegaren mår-te hafva ett större intresse i landets angelägenhe.. ter än den som ej eger någon jord alls, Den enda opp sition. som nu expositionsanslaget kan möta, är att förvänta i denna kammare. Och då jag anför de tre hufvudgrunner. på hvilka denna opposition stöder sig. kan ni latt döma om den större eller mindre klarsyntheten i densamms. Dessa grunder äro: 1 Amerika är alit för -flagset; 2. Expositiouerna börja återkomma för ofta; 8. Den ör : xpositio nen utsatta tiden är ännu alltför -fligsen att det skulle vara nödvändigt att töre uästa år göra några förberedelser till densawma. Den o ständigheten. att Sverige vid Wien utställvingen erhöll ett större antal prisbelöningar än Förenta Saterna (468 mot 403), borde ensamt vara en tillräcklig uppmuntran will ett deitagande i utsrällnivgen; men tager man dertill i betrakrande de tre sista årens ökade samfardsel mellan Sverige och Förenta Staterna, så behefver wan ej söka någon annan bevekeisegrund. Som ni sakerligen kävner nppgick beloppet at direkt och indirekt import från Förenta Stt-roa ill Serige och Norge u: der 1873 till omkring 9