Strödda underrättelser. Naturfenomen. Mississippis öfversvämningar. Telegraftei först och derefter de utländska tidningarn: ha berättat att Mississippi har svämmat öf ver och förhärjat ofautliga sträckor af od lad mark, samt att i följd dera? tusental: invånare ha råkat i elände och lida hun gerzsnöd. Man kan göra sig en föreställning oa dessa olyckors omfång genom följande : Journal des Debats förekommande uppgiften om detta jättestora vattendrag: Mississippi. det sydliga Nordamerikas störsts flod. är mer än 5000 kilomötres lång (1 kilom 3,368 fot), och om man begifver sig till Mis souris, en af dess största bifloders, källa, upp går längden till 7000 kilom. Dessutom inströmma 1 bonom Jowa, Arkansas, Röda floden. Wiscon sin, Illinois, Obio m. fl. Hvar och en af dessa floder är minst tre gånger bredare än Seinefloden och två gånger bredare än Rhöne. Den vattenmassa de insläppa i Mississippi är omätlig. In: gen flod på jorden uttövsmer en så stor vattenqvantitet som Mississippi gör vid sin mynning i Mexikanska viken, der ben strömmar ut genom flere grenar. Mississippis ofautliga flodbädd sträcker sig från Alleghanybergen till Klippberen och upptager 1.800 000 qvadratkilomåtrea, v. 8. omkring en fjerdedel af hela det södra Nordamerika. Hvad beträffar denna flods minimum och maximum af bredd, skall man ha svårt att tro på följande mycket noggranna siffertal: Till det ställe, der Illinois flyter in. är han 300 till 900 måtres bred (1 mötre 3, fot); han uppnår en bredd af 2.500 måtres vid föreningen med Missouri. Vid Neworleans är ban är han 1.500 måtres bred, d. v. s. tolf gånger bredare än Seinefloden vid Marnes inflöde ofvanför Paris. Dess djup är 15 till 20 mötres vid Ohios inflöde; 60 till 80 mellan Neworleans och Mexikanska viken. Detta djup är lika med höjden på tornen till Notre-Dame-de-Paris, från marken till tornets spets. När ett segelfartyg går utför floden vid lågt vattenstånd, tillryggalägger det nära 8 kilomåtres på tolf timmar; och när det är högt vatten, är ess hastighet 160 kilom. på samma tid. Strömmens fart vid mynningen är så stark, att man ännu 20 kilom. ut i hafvet urskiljer flodvattnets Bytte: Det är lätt att inse, att om fartygen hastigt ila utför floden, möta dem ofantliga svå righeter att komma uppför honom. När tolf timmar äro nog för att komma från Neworleans till hafvet, behöfvas flere dagar för att komma upp från oceanen till denna stad, som är belägen omkring 160 kilom. från Mississippis mynning. Hvad de många ångfartyg beträffar. som trafi. kera flodens särskilda delar, är deras vanliga fart mot floden 9 kilom. i timmen. men nära 20 kilom. med strömmen. Denna flod och dess bifloder ha att bjuda på den vackraste sjöväg i verlden ; den är den lifligaste i Amerika. Låtom oss nu ötvergå till öfversvämningarna. Tre stora periodiska vattentillopp göra att floden stiger och ofta öfversvämmar stora sträckor: ett på våren, det, som nu har inträffat och som förorsakas af bifloderna från de tempererade nejderna; der issmältning försiggår; ett andra på sommaren, åstadkommet genom snöns och isens smältning i de högre regionerna; det tredje på hösten under den stora regntiden. Öfversvämningar, sådana som den nu timade, uppstå ganska ofta till följd af de talrika gyttjebankarne, hvilka granda upp flodbädden och bidraga till, att vattnet stiger upp på stränderna. När dessa öfversvämningar äro föga vidsträckta, göda de marken; men oftast förbärja de plantagerna. Mississippis mynning upptäcktes af spanioren Ferdinande de Soto år 1541. År 1672 erforo fransmännen i Canada af infödingarne, att i grannskapet af de stora sjöarne en flod började, som strömmade mot söder. Jolliet och Marquette afreste från Quebec, begåfvo sig dit och färdades 1673 utför floden till Arkansass inflöde; år 1682 färsades en annan fransman vid namn La Salle utför ända till mynningen och gaf hela den trakt. som sköljes af floden, namnet Louisiana, hvilket sedermera har inskränkts till den del, som ligger vid deltat. Slutligen var det fransmän, som först slogo sig ned såsom nybyggare vid floden, hvilken de kallade Saint Louis. Landoch folkbeskrifning. En egyptisk ceremoni. (Korrespondens från Cairo den 15 Maj till Köpenhamns Dagblad ) England skickar trupper till Afrika för att bekriga aschantiernas konung, och i fredsvilkoren föreskrifves, att konungen hädanefter skall afhålla sig från menniskooffer! Detta ser mycket vackert ut, men — kunde man fråga — hvarför så fjerran söka införa eurvpeisk kultur. när i ett land närmare Europa saker ske, som i ännu högre grad väcka alla menniskors afsky? Det land, ed syftar på, är Egypten och specielt dess hufvoudstad Cairo. Jag skall med några ord söka beskrifva ett skådespel så sorgligt som något, till hvilket jag var vitne för några daar sedan. I November månad afreser hvarje r en karavan, bestående af flere tusen troende till Mekka, hvilka föra med sig guldvirkade mattor och andra dyrbara gåfvor att pryda Ma homeds graf med, och den, som har gjort en sådan resa, har på sätt och vis deriganom förvärfvat sig en liten portion syndaförlåtelse och kan under sin återstående lefnad hugna sig åt gina landsmäns nästan odelade aktning och en odelad sjelfbeundran. Till tecken, att han bar gjort denna resa, har han rättighet att omkring sin -tarbusch(röda mössa) bära en röd schal, i fall han gjort resan en gång, och en grön, om han har gjort resan två gånger. Resan upptager vanligen 5 till 6 månader; karavanen anföres af en på en kamel ridande, alldeles naken höfding, scheik, en värdighet. som är ärftlig i se —— ERE E—E—— EEE