BLANDADE ÄMNEN. — Galen häst. I Äbo Underrättelser läses Någonting sådant ha väl ej många af våra lä sare hört talas om, men att en häst kan blifvs hvad man kunde kalla galen-, bevisar en tilldragelse under Hangös senaste resa till Åbo från Helsingfors. Ångaren hade nemligen ombord er vacker. i Ryssland köpt häst, som skulle öfverföras till Sverige. På vägen mellan Helsingfors och Ekenäs blef hästen vild och oregerlig, stampade och sparkade och kunde ej förmås att hålla sig stilla, så att man slutligen ej hade någon annar utväg än att kasta det vackra djuret öfver bord. Några fiskare voro i närheten af det ställe. der detta skedde, och måhända de lyckats tämja här sten efter det kalla bad den fått. Hästens pris uppgifves till 400 rabel silfver.: Så långt Åbo Underr. För Helsingfors Dagblad har man berättat, att en fiskare jemte son ifrån Esboskären den 27, kl. omkr. 7 på aftonen, var sysselsatt med utläggande af strömmingsbragder i Finska viken, ungefär en och en fjerdedels mil från land, då ångbåten Hangö passerade förbi dem och den i fråga varande hästen störtades i hafvet. Han hörde från fartyget ropet: Berga hästen om du kan. och hästen är din. Fiskaren satte genast af efter det utåt hafvet simmande djuret och lyckades möta det vid ett klippgrund. Efter att hafva matat hästen med bröd och låtit den hvila en stund fortsattes simningen till en annan klippa. och sålunda tillryggalades den icke obetydliga vägen af en och en qvart mil från klippa till klippa, intill dess man uppnådde bemmet. Hade ansträngningarae varit svåra och långvariga — till resau åtgick nemligen inemot ett dygn — så hade mannen också upplefvatett let märkvärdiga te fiskafänge. Hästen, som först var mycket matt efter sin simfärd, befinner sig nu ganska bra och delar srödet med fiskaren, som ej har något annat att ojuda den. Om dess galenskap synes intet försports efter den grundliga kallvattenkuren. Hästen lärer på torget härstädes ha försålts ör ett pris af 150 mark. — Skånska provinsialismer. Uti skildringar rån Skåne i Skånska Posten skrifver O. von K. bland annat: Mycket egendomligt är, att bondfolket i Skå1e ofta använder ordet herr (herre) äfven fram ör fruntimmerstitlar. Så får man höra: -Herr frostinnan. pherr friherrinnan o.s.v. Och en utlät se en bonde i dessa trakter, då han, vid ett besök i en prostgård, skulle gå: Ja, farväl nu, herr prosten, herr prostinnan och alla le små prostarne och prostinnorna! En annan bonde yttrade om en af sina grannar, att han var bristfällig, hvilket skulle beyda, att han led brist på pantofflor, (till att oränna bränvin med). . . En man i närheten af Fjelkinge yttrade till n sin vederdeloman i en egofråga: Hvem har sagt att du ska vara en prestal (föresyn) för rela byn — elier en personalia för alla? Mina oxar ba inga morister (intet spektakel) gjort; ET at) grind har i många årfschaskeleratat). Genedrig(gemen) hetyder nedlåtande; -naurlig. är liktydigt med den som har god helsa ). 8. V. Att -moral betyder friskt, glädtigt lynne, kom Näe under fund med, då förutnämnde bonle, Nils i Håstad, fälde det omdöme om kung Cerl, som han ofta sett på Bäckaskog, -att an gjorde allting med skämt och moral:. Vådliga räddningsapparater. (Amerikanskt.) Vid en eldsvåda vaknade en i öfra våningen oende gummivarubandlande ej förr än trappan nstörtat. Han iförde sig då tolf par gummisaloscher af olika storlek och tio kautschukkapor och kastade sig ut genom fönstret. Men snappt hade han vidrört marken förr än gumnits elasticitet åter svingade honom upp till n svindlande höjd; en frisk vind utspände kautchukkapparna och bar honom hvirflande uppåt DA han ändtligen åter nådde jorden. upprepades inyo det ofrivilliga luftsprånget ochså fortgick det lera dagar och nätter. Den olycklige led fraktansrärdtaf hunger och törst. och ju lättare hans kropp lef, desto högre uppslungades ban. Men slutligen köt en jägare, som ansåg den svarta, flygande BEERAR RENT oi St näe ROSE Sn OM den NAR