Aftonbladet – 6 juni 1874, sida 3

—-AA J——K — — AU Ack, så snällt af er att komma så tidigt!s Inte det ringaste; morgenigften var så herrlig, att den inbjöd mig till en ridt. Nå, Curly! sade de Vigne i det han slog sig nod, hur lefver verlden med dig? Hvad har kunnat föranleda dig att stiga upp. så tidigt? Jag trodde sannerligen ej att du någonsin, med undantag af Derbydagarne, lemnadoe din sävg före klockan ett. Det finnes ännpstörre frestelser, sade Carly med en vältalig blick på Alma, Säger pi detta som en artighet åt mig? inföll lilla Tressinian med denna trotsiga min, som klädde hedng så utmärkt väl För det första tror jag er inte, ty det gifves säkerligen ingen qvinna, som skulle våga att rivalisera med en häst; för det andra tackar jag er inte, ty artigheter äro en passande föda endast för tomma bjernor. Ni anser er således alldeles motsatsen, I sade ås Vigne lugnt. Jag är åtminstone ingen skolflicka, monsieurls svaraue Alma förnärmad. Jag har gifvit mitt förstånd all den päring, som stått mig till buds, och jag vet nog för att inse, dot jag ingenting vet — första steget till visdoib, som de lärde påstå. Om ni ogiilar artighet, hoppas jag likväl, att ni ej ringaktar den hyllning, som i all öämjnkhet egnas er, sade Öarly leende. Nej, ingalunda! Jag skulle tycka om att blifva hyllad af hela verlden och tlilbedd af några få. Det betviflar jag inte, sade de Vigne; er önskan utmärker sig ej för synnerlig anspråkslöshet, Må vara, men jag talar sanning, sva rade Alma okopstladt; det skulle verkligen