Aftonbladet – 6 juni 1874, sida 3

en gång är att låta er läsa detta, Få se huru det behagar er!s Han tog ur sin ficka en recension af en mycket känd konstkritiker och utpekade för Alma bland de långa spalterna af klan: der öfver andra arbeten, de rader af odeladt bifall, som tillföll hennes, ett bifall mera värdt än hela sidor af öfverdrifvet beröm. Alma läste det med strålande ögon och hela anletet glödande at förtjusning. Vänta ett ögonblick och spara något af er glädje för dessa, sade de VWVigne, räckande henne Times med flera tidningar: När de första loforden kunna försätta er i en dylik hänförelse, hvad skall då ej genomläsandet af allt detta göra? Ack, jag är så lycklig! utropade hen med intet af den värdighet och lugna stolthet, som anstår en gynnad konstnär, utan med en yr segerglädje, som var intressant att åse. Jag hoppades att mina taflor skulle blifva omtyckta af folk som såg dem, men jag vågade atdrig tro att de skulle väcka en beundran lik denna. Allt är er förtjenst; utan er skulle denna framgång aldrig fallit på min lott. Jo, utan tvifvel; jag försäkrar er att ni har intet att tacka mig för. Ni rådde mig att exponera taflan och föranstaltade allt, som dertill erfordrades, Utan ert bistånd skulle den ännu hänga, osedd och af ingen berömd, på min vägg. För öfrigt vet ni, att några ord at erkän: nande frön edra läppar äro mig mera värda än alla.dessa. tillade Alma, li gl igt slängande på bordet de tidningar, hvi beröm nyss gjort henne så lycklig. Mycket oklokt, sade de Vigne torrt, Allmänhetens bifall skall skapa er rykte och rikedom; då deremot mitt i intet hän seende kan Bagnar