Aftonbladet – 5 juni 1874, sida 3

Hvad nu än anledningen må hafva varit, for emellertid öfversten till: det gyllene land, der den skummande Rhönefloden ilar fram i Bitt snabba lopp, Marseille leker vid hafvets -barm och Pic du Midi så ståtligt lyfter: sitt vackra. hufvud, På klubbarne, i-salongerna: och tidningarna. ordades vidt öch :bredt--om -hans Francesca, och-för en skogt Fkull. vär man allmänt ense7i bennförening af konst och sanning. Francesca var dagens ämne i konstnärernas kretsar, der den mästerliga kompositionen och det tälangfulla utförandet skulle skänkt-rykte ät hviiken pebsel som helst. I den eleganta verlden behöfde man endast nämna Vivian Sabretasches namn för att förskaffa hans verk: erkännande:: Öfverallt. talades om Francesca och eget nog var lilla Tressillians tafla den enda som, ehuru på ett annat sätt, derjemte nämndes af tidningarna och konstkännarne, Dess ämne och den sanna, klara telkningen af gossens ansigte:tilldrogo sig mera-nppmärksamhet än n aginlg ar tists alster på lång tid gjort. De konstkritiserande tidskrifterna voro ehstämmiga i sina loford; fel anmärktes. visserligen — skdana ta alltid.en konstkännare finna, för att derigenom bevisa sin omdömesförmåga — men det oaktadt, ansägs Almas första tafla ega afgjord framgång. En förmiddag, efter morgoninspektionen, befallde de Vigne fram sin häst, stack några af de sista tidningarna i fickan och red till Richmönd. i afsigt ätt, innan dagens hvimmel: började, tå en uppfriskande galopp och helsa på Alma, som :han ej sett sedan konstutställniogen började och hon förvärtfvat latt artisttamn, Han red raskt — det skulle jför boenom varit en lika storplåga,attgöra något långsamt som för Sabretasche att