Aftonbladet – 4 juni 1874, sida 2

STOCKHOLM den 4 Juni. I franska nationalförsamlingens möte den 30 förliden månad afgjordas frågan om bestämmandet af degordnicgen. Med svag majoritet antegs första puokten, att den nya muricipala vallagen först skulle sättas på dagordningen. Då and:a punkten, om den politiska vallagen, skuile företagas till behandling, röstade den moderata högern, bögra centern och nägra få deputerade at venstra centera derför, under det hela ven stern, största delen af venstra centern, lesitimisterne och bonapartisterne röstade deremot. Förslaget var sålunda förkastadt. Ea ny omröstning gaf det resultat, att der manicipala organisationen skulle diskuteras omedelvart efter municipalvallagen. Den tredje frägan, som skulle afgöras, var, om den politiska vallagen skulle följa efter de bada andra, och nu röstade legitimisterne och orleanisterne med högern, under det veastern, som var i minoriteten, röstade emot. I Opinion nationale anmärker med rätta, att man måste kuuna algebra för att först detta. Independance skrifver, att det är tydligt, att alla partier blott fästa afee ende vid sina egna intressen, och att det nuvarande beklagansvärda tillständet blott kan .omintetgöras genom församlingens uppsösniog. Republique francaise, som tyckes bäst ha förstått debatternas och omröstuingens politiska betydelse, förklarar, at: kammaren nu för andra gängen har uttalat sig mot den politik, som vill införa en po ltik i hertigen af Broglies och Batbies anda. Kammaremn, fortsätter tidningen. har för andra gängen yctrat, att den icke vill vara konstituerande, hvilket den redan för ett är sedan lät Thiers veta. Dettaär omröstningens egentliga menicg, om den också ser nägot duukel ut för dem, som icke känna parlamentarismens finesser. For alla politiska män kan icke detta vara nä got tvifvel underkastadt. Nationalförsam lingen har åter gifvit ett bevis på, att den är vanmäktig. Den schweiziska förbundsför samlingen sammanträdde åter den 28 Maj till ett sommarmöte och dess första värf har varit att godkänna förbandsrådetberättelse om folkomröstningen den 19 April och att derefter kungöra den nya förbunds författningen. Ealigv den definitiva räknin gen af rösteantalet hade blifvit afgilna 340,199 röster för och 198 013 emot förfatiniogen (sålunda en majoritet af 7 mot 4) under det revisionen för två år sedan för kastades med en majoritet af 6000 röster. Dessutom har den blifvit stadfäst af 14e kantoner mot 72, under det förra gängen ätven var en majoritet af kantonröster emot den. Blott i en kanton, nemligen i Tessin. hafva valmännen röstat i motsatt anda mot den lagstiftande församlingen; ty under de: denna afgaf kantonrösten för författningen voro vid folkomröstningen 12.500 röster emot och blott hälften så mänga för den. Intressant är att lägga märke till, att i de alba flesta kantoner var ett alldeles öfver. vägande flertal för eller emot revisionen: två tredjedelar eller tre fjerdedelar voro alldeles icke ovanliga, i Bern och Geneve omkring fyra femtedelar, i Thurgau och de båda Basel öfver fem sjettedelar, och i en och annan kanton var till och med minori teten alldeles försvinnande, sålunda i Zi rich 3516 mot 61,779, i Neufchatel 1521 mot 16295 och i Schaffhausen 119 mot 6596 — alla de hittills nämda kantonerna hafva röstat för författningen — och å andra sidan i Uri blott 332 för och 3,866 emot, samt i de båda Uuterwalden resp. 522 och 561 röster emot 2.235 och 2807. En egeutlig valstrid kan biott 82agas ha egt rum i Graubiindep, der 9,492 röstade emot och 10,624 för författningen; ty i de andra stora kautonerna, der minoriteten hade någon styrka, var dock en majoritet som 3 emot 2 eller 2 emot 1, sälunda i Lue-rn 18,188 emot och 11276 för, i Solorhurn 10734 för och 5746 emot i S:t Gallen 26134 och 19939 emot och i Vund 26 204 tör och 17 362 emot. Sedan författningens revision sålunda lyck-. ligen bifvit genomförd, kommer troligen i en nära framtid att i flere kantoner före tagas en dylik revision af de särskildal. författningarna. I S:t Gallen har regerings rådet beslutit att föresla en dylik revision, hvilken också i hög grad är af behofvet påkallad. Men i Tessin, der detta äfven var påtänkt, har kaptonförsamlingen förkastat förslaget, kanske derför att den sett, att majoriteten af valmän icke följde med henne, då det gällde förbundsförfattningens revision, I Glarus, som är en af de fyra smäkantoner,. som har en rent demokratisk : författning, d. v. s. der lagstiftningsmakten omedelbart utöfvas af folket, har fattats ett beslut, som vitnar om verkligt fri sinne hos medborgarne, derigenom att del med stor majoritet infört lika arfsrätt för döttrar och söner, under det i hela öfriga Schweiz — både i de franska och tyska kantomerna — sönerna gynnas på döttrar pas bekostnad. FEijest har i flere konto. ner, der lagarne komma till referendumi (d. v. 8. föreläggas folket till stadfästanze)!: visat sig, att den allmänna omröstningen : ingalunda är fri från att vara småaktig: och inskrrävkt i sin dom, både i Beru,l. Zärieh och Basel ha sålunda de af kantonförsamlingarna beslutadelöneförbättringarna lör embetsmännen blifvit förkastade, oaktait det är bekant, att lönerna öfverallt i Sckweiz äro otillbörligt låga.