Aftonbladet – 30 maj 1874, sida 3

Article Image
MUSIK. Till de tonkonstens storverk, hvilka, t efter annan, tack vare profeskor J. A. J sephsons outtrötiliga nit och omsorg, ku: nat i Upszla erhålla en värdig tolkrin slöt sig pingstaftonen Mendelssohns berömd oratorium Paulusv, hvars ätergifvande ti och med mer än de föregående musikfeste na, då Haydns Skapelse, Mozarts R quiem samt Hendels Messias och Sir sonm utgjort ämnet, lände anföraren och d under hans ledning samverkande musikal ska krafter till utmärkelse och heder. O hufvadstadens allmänhet i stort antal sä lade sig till konsertens åhörare, så bidro Stockhoim äfven med åtekilliga artister oc amatörer väsentligt tlil det skösa kons verkets utförande, enär solopartierna gäfvc af frn Stenhammar, fröken O. Falkman san hrr Wiliwan, Lundvik och Poppius, likaso medlemmar af hofkapellet och harmonisk sällskapet deltogo i orkester och kör. När den tacksamhet och beundran, man erfc för anordnaren och ledaren af det hela, a astrade detta, i följd häraf, ovilkorligen e reflektion, huru mycket som inom tonko; stens område skulle kunna åstadkommas, o: Stockholm och Upsala säsom wusiksamfun träget och innerligt slöte sig tillsamman, hvilket fall snart sagdt intet af de störst mästares verk nu mera torde behöfva anse outförbart. Paulas gafs för första gången Bk e musiktest i Diieseldorf 1836, ungefär sam tidigt med Meyerbeers offentliggörande a Hugenotterne, och delade med detta a! bete den musikaliska verldens intresse ti den grad, att i följd deraf en häftig pole mik uppkom mellan tyske och franske kr uci. Under det att Meyerbeers opera snar invog alla Tysklands större acener gafs Men delssohns oratorium i Rouen på en festkor sert, som föranstaltades och leddes af Ha levy. I Tyskland blsf .Paulus för en ti den populäraste af alla andliga tondikte och i England vann det sköna konstverke gång på gång entusiastisk hyllning, till des det, tio år senare, af Elias i någon må utträngdes ur allmäahetens ynnest, Många och allt för väl bekanta för at särskilt behöfva påpekas äro de snilledrag tom detaljvis utmärka Paulus, och, oak tadt arbetets längd, städee vidmakthåll bhörarnes intresse. At religiös hänförelse melodisk inspiration och storartad musika lisk lärdom utpräglas denosa likasom all Mendelssohns andliga tonskapelser, men äf ven här är den icke. blott fäckfria, uta strålanda ädelheten hos mästarens intentio ner och dernäst hans omfattande humanistiska bildning det intryck, som under njut vingen af hans verk träder i förgrunden Iogenting visar sig beräknadt på upprö rande effekt, utan i de moment, som skul! kunna kraftigast drabba den lyssnande: fantasi, röjer sig tvärtom ett slags blyghet som beslöjar för att ej profanera. Me gammal-testamentlig, stolt stränghet oci oböjlig styrka karakteriseras israeliterne medan de kristne skildras på samma gång ödmjuke och fulle af bopp samt med et skaplynne af mildbet, som här och hvaj urartar till veklighet. En tredjs färgtor bar maästron öfvergjutit hedningarne, hvilkas oändligt naiva, af den hellenska flöjter ackompanjerade kör utgör glansnumret ; oratoriets andra afdelning och torde kunns räknas bland det snillrikaste, som Mendels sohn någonsin komponerat. Vi hänvisa för öfrigt till de ord, som i detta blad förutzkickades oratoriets uppförande, och nämna blott i afseende på äter gifvandet, att fru Stenhammars gedigna konstnärlighet och ädla patos mäktigt an alogo i hela det parti, hon öfvertagit, lika som fröken Falkman, ehuru i en mindre omfattande och rikhaltig uppgift, ådagalade den djupa känsla och det uttrycksfulla fö redrag, som man af en artist med hennes anseende bar rätt att påräkna. Hr Will man gaf med dramatiak kraft Pauli första ypperligt ackompanjerade aria och tolkade den sköna sången: Jag tackar dig, Herre Gud! med den innerliga stämning, som ämnet fordrar. Öfriga solister inlade mu sikslisk för:jenst i sina preatationer, mer voro ej fullt lyckligt disponerade med afseende på rösten. Kör och orkester lem nade föga att önska och särdeles utmärkte sig manskören för en friskhet och kraft hvartill hufvudstadens publik sällan kom mer i åtnjutande af något motstycke. Antalet sålda biljetter lärer ha bestigi! sig till 1580.

30 maj 1874, sida 3

Thumbnail