Aftonbladet – 29 maj 1874, sida 3

ej förundra sig, att du vill hålla. alla rivaler ur vägen. De Vigne betraktade honom med osfterhärmligt förakt. Tillöt mig fråga dig, min käre Severn, hvar da snappat upp denna dumma hi storia? Winters, Egerton, m. flera skämtade i Army and Navyklubben derom i morgse cch yttrade just sin glädje öfver, att Herkules slutiigen funnit sin Omphale, då Dejanira befanns vara en sådan djutvul. Biodet flammade öfver de Vignes hvita panna, då han hörde Severnas i alltanklösbet yttrade, godmodiga skämt; äfven den minsta anspelsing på Trefusis, den enda fläcken på hans ära, den enda skammen som -någopsin : vidlådit hans namn, bragte alltid de Vignes blod i svallning och tände vredens blixt ihans eljest sä lugna, kalla och sorgsna öga. Hvar de hört historien vet jag ej, det får du fråga dem sjelf, tillade Severn, Kanske någon observerat huru den unga flickan på gatan stod och såg efter dig då da och öfversten åkte i lady Molymux vagn. Hvarför du ger mina yttranden benämningen dumma historia, förstår jag icke, ty att de öfverersstämma med sanvingen lär du svårligen kunna förneka, och jag kan ej inse hvarför du gkulle göra det, ty du mä hata qvinnorna huru mycket som helst, så vill du väl ändå inte alldeles afsvärja umgävget med dem. Alla äro vi fåraherdar, säger Robin Hood. Do Vignes ansigte uttryckte den högsta grad af missnöje; han var ledsen att ett sqvaller, som kunde blifva menligt för henne, 3å snart hade blifvit satt i omlopp; deseatom förargade honom alltid menniskors otillbörliga inblandning i saker, som uteslutande rörde honom, då han i sitt beteende mot andra sjelf städse iskttog den yttersta finkänslighet; ban visste att om han förne kade sin bekantskap med Alma, det ytterligare skulle egga kamraternas håg att uppsöka hennes vistelseort, för hvilka spanin