ursäkt. Knappast var denna strid äfgjord, förrön en anvan klerikal, Wassgeige, fram kallade ett nytt uppträde; derigenom att han påmiade ow hurt Fråre Orbau för 13 år sedan användt samma beskyllsing mot radikalen Gunillery; ty då Free Ocban nu skalle afgifva förklaring och tillkäntagaf, att han mäste vidhålla berättigandetatnitt yttrande då, rusade Guillery bfsimttg upp, riktade ett mycket skarp: ogillande mot Frå8re Orban för hans beteevas bäds då och nu och slutade med en direkt utmaning. Biott med mycket besvär lyckades men ett få striden bilagd och dnellen förbindran, men — hvilket de klerikale säkerligen knoppast önskat eller vänrat — försosingen mellan de Bkdk personerva blef tillika en föreonirg mellan de bida flyglar af det libersla partiet, .som de representeras; nemligen-de gamwalliberale eller sdoktrinärernee och åe radikalo siler, som de i Belgien kallag, oprogressisterge.. Man hovpas derför an, att alla de iibersle skola hälla tillsammans Vid do förestående vaien till den ena hälften af rerresentadterces kammare, och då skola: utsigterva bli goda dör dum, ettersom motpartiet senaste gängen närmast segrade på ser al deres inbördes oenighet. Som vilkor för en sammanslntning bogära de radikale, att doktrinärerne skola på sitt program upptaga en eter:reform och förbinda sig till den; särekildt önskadeatt dbligatorisk och afgiftsivi foliskolsundervisning; utad någon inblandning från presterpas sida, skall uppställas som närmaste uppgift iör de liberale. Hittills hafva icke doktrinärerne velat gå in härpå, utan höjlo fast vid skollagen af 1842;som ät presters skapet inrymmer ett betydligt inflytande pi detta område, Huruvida de skola gifva cfter för de radiksles fordringar i sin belhet, är visserligen önnu tvifvel underkastadt; men det visar sig tecken, att de ntan ett förbond med desea skola bli trängda allt mer och mer i bakgrufiden, och vid dot senaste municipalvalst i Bruxelles segrade de radikales lista med en ötfvervigt af 1500 töster möt doktrivärerne och klerikalerne,. Det är för öfrigt mödan värdt att kasta et blick på do klerikales Wppträdande i Belgicn på senare tiden; ty det visar klart, hur omedgörliga de i det hela äro, och hur litet afseende de fästa vid andra partier och iatressen. Under en debatt i-senaten rikade sålunda en af partiets mest extrema medlemmar ett så vyäldsamt anfall mot kotuvgarikst Itsliev, ett partiets egentlige chef, Ahötlan, och dör förre uttikesministern, Aspramont Lynden, fonto sig förän. läna att protestera deremot och tillrättavisade talaren derför att kan ock hans poiitiska vänner derigehom förstagade sitt get parti och dessutom skadade påtfvons egen sak likasom Belgiens intresse och säkerhet. Ett dylikt utfall mot I:alien tillät man ri vid ea stor studentfest i Löwen, der utbragte en sköl för spåfvekoxungen; de visade sig dock att flertalet af studenterna ej ville vara med om saker. Bland de frågor, som i många år stått på dagordningen, utan ait män kunnat finna en tillfredsstäls lande lösning, är äfven den om kyrkogärdarne skola ställas under municipalråden och vara gemensamma för alla utan afses ende på trosbekäntelee, eller om det, sästm hittills, skall finnas särskilda afdelningär för katolikerne, öfver hvilka afdelningar prestersa utöfva en viss tillsyn. Ministe ten häller ännu På det sista arrangementet, oaktadt deti verkligheten leder till att en hvar, som icke. blindt har velat un: derkasta sig en prest, blir begrafven tillsammans med sjelfmördare, förbrytare och dylika. De liberale vilja derför hafva kyrkogårdarae ställda helt och hället under municipalråden och uodandragna allt andligt inflytande; de moderata klerikalerne, bland demtill och med Anethan, hafva sökt att fiona en medelväg mellan dessa båda systemer. Härnti vilja dock icke presterna finna sig, och biskopen af Tcurnsy har uti ett öppet bref skärpt angripit Anetbans: förslag; men denne påstod, att det hvarken skulle skada kyrkauvs rättigheter eller intressen, och framhöll med stor styrka, att kyrkan i hvarje fall icke kunde ega rättighet att uteslntande afgöra denna fråga, och att i det hela taget den tanken att vägra statens inblandning i ordnandet af de kyrkliga förhållandena aldrig skulle vinna inträde i det fria Belgien. I engelska öfvyerhuset har, ett förslag framställts, att England skulle af stå sina kolonier på guldkusten. Detta föranledde kolonialministern, Jord Carnarvon, att förklara, att England under nuvarande förhållanden omöjligt kunde afstå från Guldkusten. De der varande kolonierna skola förenas med provinsen Lagos och ställas tirder en regering med vidsträckt myndigket, hvilken till namnet skall hafva sitt säte i Acera, men i sjelfva verket 40 engelska mil från kusten i det inreaf landet, der missionäreräa hafva sin station, En god landsväg och en telegraf skola förmedla kommunikationen mellan de båda ställena, och en poliskår skall fördelas utefter vägen för att skydda de handlande, Tropper skola utbildas af de tappraste infödda stammarne, och försäljningen af vapen ochkrigsmateriel bli ett regeringsmonopol, En domstol med en engelsk öch flere infödda domare skall upprättas och hafva till uppgift att arbeta för slafemancipationen, utom att den skall göra tjenst som högsta domstol, Det är — yttrade kolonislministern — icke fråga om någor utvidgning af området, utan ndast att de infödda stammarne skola blifva lelaktiga af civilisationens fördelår och nya vägar öppnas för handeln.s Sedan lorderna rey och Kimberley uttalat sig för koloniulministerns planer, afslutades debatten om lenna sak, Från Petersburg skrifves till Augsb. lg. Zeit., att man i det stora ryska jernrägsbolagets (hufvudsakligen för Moskwach Warschau-banorna) magasin upptäckt rolossala underslef och bedrägerier till ett ,elopp af flere milliorer rubel. I dessa beIrägerier lära många embetsmän vara inrecklade. Inventarieförtecknin; bafva isat sig vara förfalskade och räkenskaerna oriktiga; så saknas förteckning på nkomster under hela9 månader och på ut ifter under änau längre tid. -Ötverstyrelen har aldrig begärt någon redögörelse af tagasingstyrelsens chef. Icke i någon del f förvaltningen har man hållit sig tillregementets föreskrifter, Till nitiska embetsvän hafva 167,000 rubel utdelats i extra elöningar. Om en summa på 525,000 ruel saknas uppgifter alldeles. En allmän olagsstämma skulle hållas den 27 dennes i nlednisg af de gjorda upptäckterna. Flere f öfverstyrelsens medlemmar hafva afghtt. Im någon inblandning från domstolarnes ida har ännu icke varit tal. Anständ med tillsättande af borgmästaretjenst. os K. M:t hefva magistraterna i städerna regrund och Östhammar, å de röstberätgade invånarnes vägnar. anhållit att med Åtirderna för JEN fGezel af Rn lig. Tgmästaren . ; ezelius! ifna borgmästaretjensten i nämnda städer i anstå till innevarande års slat, på-det att der tiden utredning kunde åstadkommas anpiende de fördelar och olägenheter. som vore