Aftonbladet – 28 maj 1874, sida 3

FÅNGENSKAP.? ROMAN! I TVÅ DELAR AF OUIDA. FRÅN ENGELSKAN ÖFVERSATT AF (. C. Målvingen, hvarom hon talade, stod emot väggen; dä hon vände den om, gåfvo de Vigne och jag till ett ofrivilligt utrop af beundrar. Den öfvertråffade så vida hvad man kunnat vänta af en flicka vid hennes ålder. Det var ett arbete, som man icke kallt kri tiserade enligt alla konstens och perspektivlärans regler, utan snarare betraktade som Murillo sin märkvärdige mulatts första ma donna, ej för att konstnärligt granska den, utan för att beundra det snille och lif, hvaraf den var genomträngd, det fina behag och den underbara kraft, som gaf den inspirationens prägel. De Vigne skärskådade den under tystnad och utbrast slutligen: Alma! Ni kan biif. va en fullkomligt lika stor konstnärinna som Elisabeth Sirani, större än Rosa Bon heur, emedan ni egnar er pensels förmåga Bt menniskor, då hon deremot slösade den på hästar och kor. Var vid godt mod, Al. ma! Hvilka sorger och pröfningar, som än möta er i litvet, har Skaparen genom den gåfva, Han i ert snille skänkt er, förlänat er en rik källa till hugnad och tröst. Alma såg upp på honom, henptes ögon strälade, kinderna flammade at den lifliga ste rodnad och läpparne darrade. — Jag tackar Gud för detta ert yttrande; det gör mig lyckligare än ni kan ana. Jag skulle vilja dö i en stund som denna.x Bättre lefva för att se min spådom gå i fullbordan, sade de Vigne högtidligt. Säåväl ämnet för er målving som utföran: 4) fe A BR nr AA, 95, 97—104, 106, 109, 111, 112, 114—119,