— Excentriskt. En son af det dimmiga Skotland hade hört talas om de gammal nordiska rökstugorna. Nyfiken att få se en sådan, reser han öfver till Norge, till den lilla staden Egersund. Myr tager in på stadens enda botell. låter kalla på värden och framställer för honom sitt ärende. Norrmannen förstår honom icke, icke heller någon af gästerna. och slutligen måste man anmoda en af stadens notabiliteter, som också har stor svårighet att bli klok på hvad den goda skotten menar och ännu mer besvär förorsakar det honom att göra klart för skotten, att rökstugor tillhöra en li! edan försvunnen tidsålder och ej finnas mer. Mylord ville icke gifva saken förlorad, men uttalar sin önskan att man måtte bygga honom en sådan, sak samma hvad det kostar. Man anmärker då, att hela Egersund skulle råka i fara att brinna ned till grunden. Skotten går oroligt till fönstret, öppnar det, kastar en enda blick ut öfver den o tydliga staden och säger med äkta brittiskt all. var: Jag betalar alltihopa!