Aftonbladet – 28 maj 1874, sida 2

— Explosiozen vid Vinterviken. Som! vi i gärdsgsbladet nämnce hölls i går pål! förmiddagen förhör på etället. Efter Dag-! bladet redogöra vi bär nedaa för de särskilda vitnesbsrättelserna: Disponentea 8 iihammar befann sig, närl! explosionen inträffade, mellan disponenthuset och den på omkring 30 fots afstånd från presshuset liggande ångbåten och iakttog, att båten omedelbart efter explo-ionen fat-! tat eld. Då hav kom närmare, såg han be-1 sättningen vara i synbar villervalia, syssel-! satt med att rädda sina tillhörigheter, samt1 fabri-ens folk i färd med att släcka den på li akterdäcket upplagda salpetern med pytsar. Hr 8. ropade då till någon af befälet, kap tenen eller maskinisten, att de skulle öppna , ventilerna och sänka bäten, men fick tilll, svar: omöjligt. Kl. omkring 11 var båten ;j nedbrunzep, men redan en halftimme förut ; hade fabrikshuscet eprungit i luften. Då hr; S. kom ned till stranden, voro packoch favrikshusen ännu icke antända, men vinden frän ångbbten låg åt det eenare. Hr 8.1; hade sedan blifvit omringad af flere hustrur, ; som voro oroliga för sina män, och när han; lugnat dessa, hade han begifvit sig till sitt!, hem för att låta sin tröstlösa familj se, att; han ännu vore vid lif. Härefter kom turen till hr Liedbäck, Han berättade, att han vid explosionens utbrott befunnit sig i närheten af det norr om fabrikshuset liggande separatorshuset samt ; omedelbart derefter observerat, att de pål! akterdäcket upplagda salpetersäckarna blifvit : antända. Men elden var till en början så. svag, att, om hans tillsägelse till besätt-i vingen att nedraka säckarna 4 sjön genast verkstälts, all vidare olycka förekommits, !l under den förutsättning likväl, att eldevll ännu icke hunnit angripa salonger. En dy-li lik åtgärd som den af bonom föreslagna, li eller att nedraka salpgtersäckarna, ansågli hr L. möjlig fö den 10 man starka besättningen, hvarvid maskivistep utbrast: Ja. om vi alla stått på akterdäcket, väntande l! alt hvarje minut springa i luften. Besättvingen hade emellertid endast varit eysselsatt med att rädda sina tillhörigheter, och kaptenen hade icke, så vidt br L. kunnat. observera, vidtagit någon åtgärd för attle hämma elden, utan efter en stund, sedan hrl: L. förut varit ombord och sett att lastrum met icke var angripet af elden samt deret-! ter skyndat upp till syrehuset för att Hemtal:s folk och befann sig på återvägen, aflägsnat: sig med ett skrin under armen. Brandenli hade då vuxit i styrka, men kanhända hadel!? då släckning varit möjlig, och hr Liedbeck: hade, ehuru utan verkan, skrikit till denle mötande besättningen, att den skulle sänka l båten. Hr Liedbäck mötte strax derpå förmannen Öster, som underrättade honom om, att 1 eld utbrutit i taket till fabrikshuset. Han skyndade då dit, och efter några fruktlösa försök att i förening med br Fiebelkorn! medelst fabrikens spruta hämma lågorna! räddade han jemte nägra tillstädeskomman 5 de arbetskarlar den under arbete varande lt nitroclycerinen och alla blandniogskärlen, hvilket allt fördes till sepsratorshuset. Före explosionen af fabrikshuset, hvilken inträf-1 fade kl. half 10, räddades at hr L. äfvenl; de i det redan då af den bredvid liggandelt veden antända packhuset förvarade spräng-t ämnena, nemligen två fat nitroglycerin och ätskilliga karduser dynamitpatroner. Af den starka värmen blefvo emelle:tid dessa kar:g duser så upphettade, att det slutligen blefg svårt att taga i dem, och hr L. brände sig också lindrigt i handen af den sista farliga bördan, som fanns qvar och som på detta 4 sätt lyckligen blef transporterad till säkert f ställe. Kort derpå exploderade fabrikshuset och hr L. begatf sig på bät förbi ängbäten — ty hettan tillät honom icke taga aen vanliga vägen — upp iskogen, der han 1 förmärkte att eld utbrutit, för att vidtaga mått och steg för separatorshusets räddande, Maskinisten Petterszon hördes derefter. Han hade vid explosionstillfället befunri: sig nere i salongen för att äta frukost och E förskräckt af den häftiga knallen rusat upp: på däck. Der mötte han kapten Tordeman,lå som tillsade honom att påskrufva sprutslan-d gen för att söka släcka elden i salpeter. säckarna, som lågo npplagda, 4 säckar ils höjd, på akterdäcket. Då Pettersson emel-? lertid insåg omöjligheten af att släcka el li den, sprang han i stället ned i kaptenens akterhytt för att på dennes befallning upphemta hans penningskrin. Hen lyckades1( dock icke att få reda på detsamma, utanl; rusade upp på däck, påträffade der akter i städerskan, som upplyste honom om, att!) skrinet stod på en hylla, i anledning hvarafs ban för andra gången skyniade ned, dält värmen der så hade tilltagit, att han svedde sg sitt här och sina kläder af den brinnandelk salpetern. Folk hade då ropat från land, att 1 de skulle skynda sig från fartyget, så vidalp de ville behålla lifvet, ty hvarje minutlg väntades ytterligare explosioner. Detta hade till följd, att besättningen i största hast räddade hvad den kunde samt derefter lemnade fartyget och begatf sig ungefär 1a timme efter första explosionen, kaptenen in till staden med sitt penningskrin och en del af besättningen upp i bergen för att vara t säkra för alla eventualiteter. Vidare upp-j. lyste Pettersson, att ängbäten tillhörde Motala Ströms bolag, att den icke var assurerad och att den innehade en last af omkring 3000 centner salpeter, samt bestred. att han hört någon tillsägelse från land f att nedraka säckarna eller sänka båten, h kvilket icke heller varit möjligt. Af Petterssons berättelse framgick för öfrigt, att fartygets hela besättning vid explosionens utbrott blifvit gripen af en lätt förklarlig förvirring, hvilken sedermera öfvergick till förskräckelse, då de fingo höra, att flere explosioner hotade. Han medgaf nemligen, att besättningen icke af någon sfverhängande fara, utan af fruktan för en 1y explosion lemnat fartyget och att den sodt kunnat under andra förhållanden rädda ut löst förut ombord, ty denna del at åten var då ännu icke angripen af elden. Usderverkmästaren J. T. Fiebelkorn hade, åsom förut nämnts, sett, att alliing var i rdning på morgonen och att icke den minta afvikelse eller förändring i det vanliga kicket var synlig. Klockan något före 8 jade han sammantråffat med fil. dr A. Berg ch i dennes sällskap begifvit sig ombord ä von Platen. Under det desse begge todo icbegripna i ett samtal med kapten urdeman uppe på dåck inträffade explo ionen af det på omkring 20 fots afstånd; ggande presshuset. Ingen af dem ble ock skadad; hr Fiebelkorns hatt flög ilufen och försvann, hr Berg störtade omkull däck och fick sina glasögon sönderslagna, ch kaptenen erhöll en lindrig kontusion; erta var alltsammans, Hr F. rusade derfter genast fram mot det ställe, der exploionen skett, kom så under den i luften ppslungade pressen och fick dervid en hel längd grus och brinnande ämnen öfver g, dock lyckligtvis utan att deraf erhålla igra allvarsammare skador. Ssdan grus gnet lagt sig, såg han, att eld utbrutiti 5 upetersäckarna; sprang derför ombord och 7? pade på vatten, men ingen hörde på hoom, alla voro sysselsatta med rädduving. r F:s bestämda öfvertygelse var, att, om rutan varit i ordning vid första ögonlöna LR oo RR CL LR nn ARR RK b in d fö fl nt lo i R