Uppfinningar. — Det elektriska ljuset har, trots det intresse det redan länge ådragit sig, ännu fått endast en begränsad praktisk användning såsom lysmedel. TI förhållande till sin utomordentliga ljusstyrka är det temligen billigt, men dess för ögat alltför bländande glans och svårigheten att bibehålla ett stadigt sken ha hittills gjort det omöjligt att i större skala begagna det. Nu har likväl en ryss vid namn Kosleff i Paris efter ibärdigt fortsatta försök kommit till ett lyckadt resultat. Mellan två mejgelormiga kolstycken anbringas i lodrätt ställning en liten kolstång. I hvardera af de båda kolstyckena är i ett dertill borradt hål en platinaträd instucken. hvilken tjenar till ledare r den elektriska strömmen; och för att förvindra, att den lilla kolstången, hvilken genom strömmens inverkan blir glödande och vackert lysande, skall brinna upp, är alltsammans hermetiskt inneslutet i en glaskapsel Den der varande lilla qvantiteten luft förtär hastigt en obetydlig del af kolet. hvarefter detta glöder och lyser lika vackert i den syrefria luften. men utan att brinna upp. En sådan lampa, hvars ljnsstyrka kan göras större och mindre, alltefter som man begagnar en tunnare eller tjockare kolstång, tändes med lätthet och på afstånd genom att sättas i ledande förbindelse med en elektrisk apparat, sprider ett angenämt sken, brinner lika väl under vattnet som i luften, forderfvar icke luften, då hon begagnas i rura. församlingssalar eller teatrar, släckes lätt genom att afbryta den elektriska strömmen och är den minst brandfarliga belysning, som finnes. Hvad slutligen priset angår, tyckes det, att denna belysning genom DR nande af en magneto-elektrisk maskin skall kunna levereras billigare i förhållande till ljusstyrkan än något hittills bekant lysmedel, i synnerhet der en ångmaskin för annat ändamål är i gång, af hvilken den jemförelsevis ringa kraften till den magnetoelektriska maskinens kringvridning kan lånas.