Strödda underrättelser. Ornitologiskt. Våra flyttfåglar. Den bekante zoologen och Afrikaresanden dr Brehm, direktor för zoologiska trädgården i Berlin. höll nyligen i det afrikanska sällskapet i nämnda stad ett föredrag om de befjädrade Afrikaresandena. Långt innan det afrikanska fastlandet gjordes till föremål för vetenskapliga forskningar, utöfvade det sin hemlighetsfulla dragningskraft på de otaliga skaror af befjädrade Afrikaresande. som äro bekanta för en hvar under namn af flyttfåglar. Af de i norra Europa inhemska fågelarterna hör mer än hälften till flyttfåglarne, och när vår mark ligger begrafven under is och snö, befolka dessa flyktingar Afrika från dess norra kuster till Goda hopps-udden. Äfven det nordvestra Asien skickar millioner fåglar in i sin -heta grannverldsdels nejder. Dessa flyttfåglars resor rätta sig ingalunda efter de särskilda arternas dugtighet att flyga; hvarje art flyger ända till dess den har funnit vistelseorter, som den tycker om. Den europeiska djurverlden har till sammans omkring 400 fågelarter; 80 af dessa arter stanna i norra Afrika, der de framtränga ungefär till vändkretsen, och 60 arter vandra längre ned i Afrika, några ända till Kaplandets sydligaste udde. Det är allmänt bekant, att en viss regel och ordning råda vid vandringarna. Storkarne. svalorna, vildgässen o. 8. v. samla sig på hösten i större skaror och aftåga. anförda af en erfaren, flygkraftig och väl känd hane, hvarvid de flyga i en trekant, men stundom dock äfven i sneda linier. Riktningen går i allmänhet från nordost till sydvest, och resan sker för det mesta utefter floder eller andra väar, som äro bildade af naturen. Öfver fjellen lyga fåglarne alltid genom de lägsta passen, der de ofta flyga så nära jorden, att andjagten t. ex. i några bergspass i Schweiz slår mycket bättre till än i sjöar och dammar, naturligtvis endast så länge vandringarna pågå. Många arter. i synnerhet åkerhöns, dröja ofta i flere dagar, innan de kunna besluta sig för att flyga vidare, och bli emellertid ett godt byte för de italienska fågelfängarne. När de då ändtligen komma sig före att tåga vidare, så är hvarje ö en välkommen hvilopunkt för dem; ja många fågelarter hvila sig till och med i fartygens tackling. Den oviga åkerhönan sätter sig utan omständigheter på böljorna, till dess hon har hemtat ny kraft. Storm och hög sjö bringa många tusen om lifvet. När åkerhönan, efter att ha ansträngt sin sista flygkraft, slutligen har uppnått den afrikanska kusten, så fortsätter hon sin väg till fots, likasom hon äfven i våra nejder endast högst sällan begagnar sina vingar att fortskaffa sig med. En skarp motsats mot åkerhönans sätt att resa är det sätt, hvarpå tornsvalan reser; w denna fågel utmärker sig enom sin pedantiska punktlighet. Tornsvalan inträffar i norra Tyskland regelbundet den 1 Maj. mycket sällan den 80 eller 29 April, öch hon aftågar lika regelbundet den 1 Augusti. Hennes snabbhet att flyga är otrolig. Hon sätter t. ex. öfver Medelhafvet på omkring 16 timmar. inträffar i Khartum vid Nilen den 5 Augusti och är redan den 10 eller 12 i samma månad på slätterna i Kaplandet. Der stannar hon likväl icke länge qvar; hon vänder om. flyger tillbaka öfver det ofantligt stora fastlandet, slående sig ned än här, än der, besöker till och med ofta domkyrkan i Malaga ch begifver sig derpå åter tillbaka till Afrika. , Man kan kalla torneller vandringssvalorna romaderne bland flyttfåglarne. Flertalet af våra europeiska och ordvestasiens flyttfåglar stannar qvar i norra eller mellersta Afrika. En egyptisk insjö (så dana finnas många rid Medelbafvet) erbjuder om hösten eller vid början af vintern ett brokigt och lifligt skådespel. Pelikaner, måsar, hafssvalor, flamingos, hägrar. storkar. tranor, gäss, änder, ädelfalkar, strandlöpare, fisk-, hafsoch kungsörnar och många andra arter komma i tusenelles milliontal för att hvila och söka föda vid ett sådant vatten. Otroliga massor fisk och andra djur bli dessa befjädrade Jägaren byte; en pelikan behöfver t. ex. till hvartdera af sina båda mål om dagen 5—6 marker fisk. I mellersta Afrikas tropiska urskogar är djuroch växtlifvets yppighet så ofantligt stor, att en tillväxt för ett balft år af millioner nordiska gäster nästan spårlöst försvinner i detta af natuPm välsignade jordbältes öfversvallande lifet.