Aftonbladet – 22 maj 1874, sida 2

Article Image
Den kombination till en ny fransk mi står, som ett af dagens telegram meddels är verkligen målande för situationen Fravkrike, Listan meddelas af den of ciösa Agence Havas och ger sig uttryck gen tilikänna såsom icke officiel. Den 1 gör sålunda en ballon dessaie, hvarmed m: vill undersöka den verkan, en dylik komt nation skulle kunna utöfva på den offer liga meningen, Att denna verkan icke sks bli uppmuntrande för försöket att verkligt konstruera en dylik ministår, derom ke man vara viss. Palliativernas tid tyckes ri vara förbi och den offentliga opinionen fo drar: bestämdt och oeftergifligt användand af det enda läkemedel, som kan hjelpa la det ur de politiska krisernas febertillstår till lugn, säkerhet och ordning, nemlige nationalförsamlingens upplösning. Önal ningarna i detta hänseende gestalta sig r dan sålunda, att. först bör nationalförsan lingen upplösas, på det att folket seda genom ett blebiscit må uttrycka hvilken reg ring det önskar. Derefter skulle allmänn val företagas, Äfven legitimisterne äro fö denna åtgärd, hvilken naturligtvis med i ver omfattas af imperialisterne och äfve biträdes af venstern, som icke önskar nå gonting högre än nationalförsamlingens up; lösning. Om också den af telegrammet med delade ministerlistan kommer att realiseras skall den icke kunna utgöra något långvs lrigt hinder för nationalförsamlingens upp lösning, Samtliga de personer, som är upptagna på densamma, röstade nemlige: den 16 för Broglie. De tillhöra sålund: alla minoriteten och det är högst beteck nande för de franska förhållandena, at statschefen er uppdraget att bilda el ny minister åt en person, som nödvändig måste hålla sig inom de fraktioner, hvilk: blefvo öfvervunna med den störtade mini ståren, Det faller af sig sjelft, att en dy lik regering, som skulle representera unge för samma åsigter som kabinettet Broglie icke länge skulle kunna hålla stånd mo majoriteten. Hon skulle snart blifva kros. sad vid sitt försök att få de konstitutio. nella lagarne antagna, och för Mac Mahon återstod då endast att taga ett vensterka binett eller föreslå församlingens upplös ning. Men trots detta skall man dock sannolikt bilda ett kabinett af ungefär samma färg som det, hvarpå man genom telegrafen i dag erhållit en förteckning, ty Mac Maähon lär vara fullt besluten att upp: rätthålla septennatet. Maktens trollskimmer har äfven tjusat honom, den blyge och anspråkslöse soldaten, och sannolikt skall han uppbjuda allt för att hålla sig fast p den plats, der han, ehuru blott en rodocka i vice konseljpresidentens hand, dock njur ter af alla de privilegier och förmåner som bruka tillkomma en konstitutionel konung. I engelska underhuset uppstod den-13 dennes en mycket intressant debatt angående det af Trevelyan framstälda förslaget om valrättens utsträckande till landtbefolkningen. Den ärade parlamentsleda moten begärde, att detta lagförslag, som han årligen framställt, skulle gå till andra behandlingen och framhöll att husfadern på landet både till sin egen och rikets skada vore lika med noll i politiskt hänsende, Frevelyan sp ren om det vore rätt, att man vägrade ai a personer en rättighet, som hvarje fullvaxen neger i Amerika vore I besittning af, och han protesterade mot let nuvarande tillståndet derför att det medförde en förhatlig åtskilnad och framkallale missbelätenhet mellan personer af samma stånd, hvarjemte det befrämjade utvandrinen. Sedan flere mindre framstående talare att ordet, höll förre undervisningsministern Forster, som är representant för Bradford, tt tal till försvar för lagförslaget. Det sladde honom, att sjelfva diskussionen vitat om, att den önskade reformen blott vore n tidsfråga, och han framhöll derjemte, att en vore i högsta grad nödvändig. Om man adelade landtbefolkningen i två klasser, i kdana, hvilka drefvo samma yrken som tadsinvånarne, och i simpla daglönare, vore rättvisan uppenbar, Hvad den andra klasen anginge, så var dess röstberättigande n rent praktisk fråga. Daglönarne pålanet bildade en ny politisk och social makt, vars önskningar det vore af största vigt tt lära känna. Då sådana frågor som föraktningslagen, kyrkoreformen och förhålndet: mellan arbetsgifvare och arbetstagare zulle ordnas, vore det önskligt att man irst hörde representanterne för landtdagnarne. Till slut framhöll Forster, att det ke, såsom man begärt, vore nödvändigt t dela valkretsarne, ehuru ban icke vore )enägen att samtycka till en sådan deling. Han stälde derefter en up maning ll de konservativa att sätta sig i spetsen!? r den nämnda Ffeformien. Premiermini-? ren Disraeli talade derpå emot lagförsla-å t och förklarade, att det vore i hög grad

22 maj 1874, sida 2

Thumbnail