Aftonbladet – 21 maj 1874, sida 2

p I ordning, och föreslär derjemte, att man ef ter första behandlingen af den politiska val lagen genast skall öfvergå till diskussionen af municipallagen, Broglie: Jag understö der presidentens för tretiomannautskottet förslag; det är i högsta grad nödvändigt att vallagen utarbetas, man måste veta hvem som är värdig att rösta och hvem man skall fråntaga denna rätt. Jag erkänner muni: cipallagens vigt; jag önskar, att den så snart som möjligt blir voterad, jag inser att den bör förekomma genast efter vallagen. Men vallagen måste först voteras. Församlin. gen eger att afgöra derom; vi hafva förtroende till henne; (Bifall från högra centern.) Lucien Brun förklarar, att han icke gör en kabinettsfråga af prioritetsfrågan. Ett vo tam mot vallagen vore ej ett misstroendevotum mot kabinettet. Hertigen af Broglie 1 bestiger åter tribunen. Han tackar den 8 föregående talaren för hans sista anmärk5) ning, men han tror ej att densamma förminskar betydelsen af det votum, församlingen kommer att afgifva, Derför framställer hertigen en förtroendefråga. (Stor rörelse.) Presidenten Buffet skrider till omröstning. De båda omröstningarna (genom att stiga upp och förblifva sittande) förklarar presidenten för tvetydiga, ehuru han icke förbiser, att regeringen ej har mar joritet, och man skrider nu till omröstning ; genom namnupprop. Under densammas fe) företagande suspenderas mötet. Presidenten Baffet och hertigen af Broglie lemna salen. Klockan är 3,80. Deras frånvaro blir temligen långvarig. Man tror, att de begifvit sig till Mac Mahon. Broglie återkommer kl. 3,50. Goulard (at högra centern) störtar emot honom och trycker hans händer. Kl 4 bestiger presidenten Buffet tribunen och tillkännagifver resultatet af )lomröstningen. De voterandes antal uppgår ) till 698, absolut majoritet sålunda 350. För prioritet för vallagen 317, deremot 381. KaI binettet Broglie har en minoritet af 64 röIster. (Stark rörelse, men ingen demonstration.) Högra centern ser ytterst bestört ut. I Meålemmarne af venstern röja mycken till) fredsställelse: Hertigen af D6cazes bestiI ger tribunen. Allmän uppmärksamhet; man tror att han skall tillkännagifva kabinettets afgång, men han framlägger blott på förjsamlingens bord ett lagförslag, som godkänner den mellan Frankrike och Nordamerika afslutna postkonventionen. Raudot begär nu, att man sätter municipallagen på dagJ ordningen. Röster från venstern: Vi måste d först ha en regering. (Allmän munterhet.) Raudot: Det är rätt. Men municipallagen lär nödvändig. Frankrikes lif får icke suspenderas, annars skall man tro, att vi äro personer, som ingenting förmå åstadkomma. Chareton begär att diskussionen om dagordningen skall fortsättas på måndagen. Han vill veta, om kammaren vill organisera marskalkens myndighet eller ej. Jag förklarar, slutar han, att jag hör till dem, hvilka der 20 Nov. uppgåfvo sina person: liga tycker för att för 7 år gifva Frankrike lugn. Grefve Rampon (venstra centern): Vi hafva röstat mot ministeren och hafva alltid respekterat marskalkens makt. (Bifall från venstern). Han slutar med uttryckande af den önskan, att efter den närvarande regimen skulle följa en moderationens regime, hvars princip motsvarade landets tänkesätt och önskningar. Sessionen slöt kl.4,20 under den största rörelse. Omedelbart efter mötets slut inlemnade samtliga ministrarne sin afskedsansökan till Mac Mahon. Denne vände sig nu till nationalförsamlingens president Buffet med uppdrag att bilda ett nytt kabinett. Men som hertigen af Broglie fallit för en koalisation af högern mot upphofsmannen till de konstitutionella lagarne, ansåg sig icke Buffet skola kunna lyckas att gendrifva dessa lagar, hvarför han vägrade att bilda ett nytt kabinett... Marskalken vände sig då till hertig dAndiffret-Pasquier; men chefen för högra centern förklarade, att det var just hans parti som understödt Broglie, och att marskalken derför icke inom detta parti borde söka bilda sitt kabinett. Slutligen lyckades man förmå Goulard att åtaga sig att bilda ett nytt habinett. Times korrespondent i Paris tror dock, att detta ka binett icke skall blifva af lång varaktighet . och att monarkisterne snart skola föreslå monarkiens återupprättande, Enligt ett af. dagens telegram har också Belcastel tillkännagifvit för Mac Mahon, att han omei delbart efter det nya kabinettets organiserande kommer att föreslå monarkiens åter upprättande. Om kabinettet kommer att tagas ur minoriteten, och Goulards namn antyder att så blir förbållandet, kan naturligtvis icke dess tillvaro bli lång. Också motser man i Paris, enligt alla korrespon denters sammanstämmande intyg, med visshet nationalförsamlingens snara upplösning. Preussiska deputeradekammaren förkastade i tisdags med 257 röster mot 84 ett förslag om att staten skulle öfvertaga en räntegaranti för ett prioritetslån på fem millioner, hvarmed afsigten var att fullborda anläggningen af nordbanan. Ministrarne Achenbach och Camphausen framhöllo, att risken vid öfvertagandet af en sådan garati icke vere synnerligen stor och ansågo, att det var orättvist mot befolkningen i de i fråga varande distrikten att afbryta en anläggning, som vore så långt framskriden, men alla deras bemödan den förmådde ej att ändra förslagets öde. Mot förslaget talade i synnerhet Lasker, som i ett längt föredrag supplerade gi: uttalanden i fjor om denna sak och karak. teriserade hela förslaget som en grändung af allra värsta slag, Han riktade åter de våldsammaste beskyllningar mot koncessions i innehafyvarne, Lgr särskildt mot furstla Patbus och prins Biron af Kurland, som 0 enligt hans åsigt sjelfva borde ersätta denla förlust som andra dersoner lidit genom att) åta föra sig bakom ljuset af dem, och han!) ansåg det oförsvarligt både i moraliskt och oj ekonomiskt hänseende, att man från statens bi sida skulle understödja ett dylikt bedräg-1 m igt, cessionsmessigt företag, I herrehusets bh nöte följande dag fick furst Putbus utom ri lagordningen ordet för att försvara sig motst le beskyllningar, som riktats mot honom, aj dans försvar varemellertid blott ett personyi igt anfall mot Lasker, hvilken han beskylde ti ör illvilliga förvrängningar och nedrigt förtiBV ande af bestämda fakta, ja han gick till at ch med ända derhän, att han yttrade, att hr asker missbrukat yttrandefriheten till attat ramställa de fräckaste lögner, Oaktadt han Ic f presidenten kallades till ordningen, hinho rade detta honom dock icke från att anså ända ordet rancune, hvilket finansminime tern dagen förut i stridens hetta användt, ! Gr en återtagit, och beskylde Lasker att ha me tått i förbindelse med baissespekulanterna,!in vilket enligt hans åsigt rentaf måste kal: då 8 en förbrytelse, enär man derigenom är ökte skaffa sig förtjenst på andras ruin. or rins Biron förklarade, att han, då han af De en stenografiska rapporten riktigt lärt me änna — Laskers beskyllningar, äfven tje culle taga till erda. Lasker har, äfven till tom dagordningen, upptagit furstens anfall Il besvarande och höll i lördags ett ofantgt långt tal, hvaruti han framstälde sig m martyr för den goda saken och på det stämdaste tillbakavisade furstens närWunena baskvllningar. Dassa narlamante ) OD -La n bt rn ve vä (MALA fe LR KT kk RE MAS sb er ve fe det mil vår