Aftonbladet – 18 maj 1874, sida 2

stern af den 18 Maj 1872, hvarnti klagas öfver det svenska lotssällskapets tilltag att verkställa lotsning genom Drogden, säger artikelförf. att hr v. Haxhausen icke uppgifver anvan grund för sitt påstående, att dessa tilltag äro olagliga, än den att D-gden alltid varit betraktadt såsom uteslptau ie förbehället dansk lofstjenst. Utan utt låtsa det minsta om 18537 års-traktat, neter det vidare, begär han m. m,: Nu är förhållandet, att hr v. H:s not endast är ett missivtill en vid densamma bilagd skrifvelse till honom från danske utrikes ministerp, uti Kvilken skrifvelse traktaten at 1857 uttryckligen och vidlyftigt åberopas såsom en väsendtlig grund för de danska avspråken. Det var repas i noten. Hr v. Haxtbausen säger tillräckligt, då han begär att frågan måtte undersökas ur syppunkten :af de mellan de begge länderna gällande öfvererskommelsörs, Den som uti dessa ord icke kau skönja någon häntydning till 1857 års traktat, gör bättre att icke befatta sig med kommenteriog af politiska aktstycken. 4 Vid tal om en nagra dagar senare sfikten not från danske ministern i Stockholm till utrikes ministern grefve Platen (af den 26 Maj) säges att den är märklig genom sin totala förgätevhet at Öresundstrektatens innehåll. — Grefve Plessen citerar likvisst traktatens innehåll i hvad den afser den föreliggande frågan och han hemtar derutur en bekräftelse på Danmarks uteslutande rätt till lotsningen i Sundet. Om författ, hade sagt traktatens anda; så hade satsen låtit litet rimligare. Förf. finner det naivt, att ministern i sin skrifvelse omnämner den bestämmelse i traktaten, att det skall stå skepparne fritt att anlita eller icke avlita (danska) lotsväsendet, hvilken ban al ser de mentera ministerns egna påståendens, Men danskarne vidhålla och söka leda i bevis, såsom af skriftvexlingen på många ställen framgår, att denna bestämmelse icke inneattar rättigheten att i Sundet och Bältena saga främmande lots, när lots. begagnas. Grefve Platen tages i skola, för det han icke genast tillbakavisat danskarpes obefogade framställning med hänvisning till traktaten och med erinran, att rättigheter, som icke äro lagligen grundade, ej kunna kberopar. — Att danskarnes anspråk voro obefogade, var just hvad som skulle bevisas. Gretve Piaten har vsarkligen uti sitt svar af den 17 Juli 1872, sökt att visa detta, ntom för hvad angär Drogden, i afseende hvarå han rättvisligen lemnat rättsfrågan oafgjord, men vädjat till Danmarks billighet och de faktiska omständigheterna; ban har äfven hänvisat till traktaten, efter sin tolkning. af. densamma, och bemödat sig att gendrifva det stöd danskarne uti samma traktat futino för sina anspråk. Men han skulle måhända, utan , att inlåta sig på att besvara danskarnes argumenter, hafva med ett maktspråk afgjort frågan. Sic volo, sic jubeo. Detta . sätt att förhandla med fräömmahde makter vore visserligen för diplomaterna sjelfve det beqvämaste, men det kunde hafva ledsamma följder för deras: land ochregeringar. Framför allt är det ett farligt exem-pel att gifva för en ktat, Bom icke hörer till de starkare. — Hvad menas för öfrigt med att danskärnes rättigheter icke voro lagligen grundade? Ja, icke står någonting derom i Sveriges lag, det är sant. Danskarne hade emellertid sökt att gerunda sina anspråk på 1:0) gammal häfd, 2:0) altmän folkrätt, 3:0) traktatsbestämmelser, d. v, s. på samtliga de rättstitlar, den internationella lagboken känner. Då det I Dagligt Allehandaartikeln straxt derefter anmärkes, att 1857 års traktaticke, såsom af hr v. Plessen i nyssnämnda not anföres, betecköar de öresundska farvattnen såsom danska lotsleder — så är denna anmärkning grundad. Måhända föreligger här någon oegentlighet uti öfversättningen från franskan. Uteslut ordet lotsleder; låt det heta: de farvatten, som i traktaten betecknas såsom danska — och satsen blir alldeles riktig. Det heter nemligen i traktatens 1:sta art. mom. 1, ordagrant: att. icke uppbära några, tullumgälders — — för fartyg, som genom Bälterna eller Öresund begifva sig från Norösjön till: Östersjön eller tvärtom, vare sig att dessa far;yg inskränka sig till att passera genom lanska farvattnen, eller att de —— — der. ankra eller inlöpa. Å RAT Litet längre ned framkastar författsren . förbigående, med mycken säkerhet, den satsen, att 1857 års traktat bekräftat Sunlets naturliga egenskap af öppen sjö. Ja, an är icke den-ende; somefallit ien, rillfarelse. Man kan genom att oupphörli. sen ånyo förkunna en sats,-hörn tvifvel iktig den än må vara, få. folk att antaga len Båsom ett axiom, det der icke behötver evisas. Så har skett med detta påståcnae. . hvilken punkt af traktaten förklaras Suvet eller Bälterna föratt vara öppen sjö Vi hafva nyss sett att dess 1:sta art. 1:s.ca nom, tvärtom omtalar dessa farvatten såingalunda nödvändigt att detta skulle upp: omdanska; Vi trotsa hvem det Vara mås ut utar något af dess öfriga stadganden leducera en förklaring om deras egenskap t öppen sjö. Men äfven till denna fråga orde vi en annan gång återkomma, Då det i artikeln tillvitas danskarne, att: et ibland händt; enligt hvad vår generalonsul i Kjöbenbavn upplyst, att, danske keppare underlåtit och vägrat att erlägga otspenningar för segling: i. svenskt: lotsligtigt farvatten, så fordrar rättvisan att et framhäfves att, såsom en hvar kam örstå, detta skett då lots icke varit begag ad. Det förnekas ingalmida att on hvar r skyldig underkasta sig det lands anordingar, inom hvars maritima jurisdiktion an:seglar, och att han gör orätt uti-att ilja undandraga sig denna pligt ; dock torde an-icke alltför mycket böra: förundra sig erötver att skeppare, som äro vane att vid gen: kust endast betala lots, då de begagna, en, göra svårigheter vid att på and: sh an Sundet beskattas för ett lotsbiträde, om de hvarken behöft eller begagnat. Sanolikt haren dylik motsträfvighetätven ppat sig bland skeppsförare af andra na. onaliteter, hvarom generalkonsuln natareg a röde att. säga. tal om en förl 4 1 för lalmö lotafördelning hade 18tt ån öra i en igelsk esse låter artikelförf. hr amsten säger att skären sällskapeta tsar voro aflönade och Koptröl FR E renska Kosoringen; Förklaringen j tryckta handlingarne införd på ongels (Lots riket. Der står: THese red NI pr åt by the swe: sl vernment and are appointed and ng cd dv ry — bvllket, öfvoraktten . or ör! svenska regeringen samt a; ide och kontrollerade af. denna. Det dock något för starkt. Sanföllkt har rf, misstagit sig oni betydelsen af ordet point, som betyder utnämna, icke Rföna; en att hans okunnighet i engelska sprat skulle sträcka sig ända derbän, att han toge ordet me för att betyda denna, Kan årligen antagas. Snatare må man tro, t förf. genom denna lilla vän ng velat eden on OR RR KR