Aftonbladet – 16 maj 1874, sida 3

FÅNGENSKAP.? ROMAN I TVÅ DELAR AR OUIDA. FRÅN ENGELSKAN ÖFVERSATT AF (. C. Finnes det någon skönbet som gjort det hos er överste ? Sabretasche skrattade muntert. Säkerligen icke. Kärleken säges vara ett barn, derför att den, skälmaktigt nog, så ofta vexlar i tycken. Sex veckor härefter var jag inbjuden i Sabretasches eget hus, till en af hans små förtjusande middagar. De andra gästerna hade just aflägsnat sig och öfversten och jag sutto i lilla salongen vid spiseln, framför hvilken Cid på en jaguarhnd mak ligt sträckte sig. Under loppet af vårt samtal, som förnämligast rörde sig omkring de Vigne, yttrade Sabretasche. Hvilken förbannelse, att ett sådant äktenskap skall ega laglighetens hela kraft. Jag tycker mig just höra den fräcka qvinnan, med sitt kalla, triumferande smälöje, säga: min fars namn var Trefusis, min mors Davis dön ene var en gentleman, der andre en tigzareflicka, jag har lika myc ken eller lika liten rätt till det ena som andra namnet. Låt er vän söka utverka er. skilsmässa, lagen skall neka honom den. Blott alltför sannt. Vår lag är ) So AB n:r e2—0923, 05, 97—104, 106, 109,