Så frågade en gång skalden, och vi göra det i dag; fråga, om mannens fosterbygd är det land. som sett honom födas eller det. der hans ädla krafter utvecklat sig. åt hvilket han offrat dem, och der ännu ett århundrade efter hans födelse en talrik skara af medborgare, för att hedra hans minne, samlar sig kring den torfva, som gömmer hans stoft. Vi fråga det, icke för att tillegna oss hvad oss ej tillhörer, men för att häfda Sveriges rätt att med England dela den glans, som från ett namn, hvars uttalande är tillräckligt att erinra om snille och kraft, spri der sig öfver dess fosterbygd. Ett sådant namn är Samuel Owens, hans, som från en ringa vaktare af andras får, genom snille och ihärdigt arbete höjde sig till omskapare af en vigtig indu stri, — hans, som den förste i vårt land, lärde vattnet att brottas med stormen och att obero. ende af nyckfulla vindar på sin bölja framdrifva seglaren. farkost till den lugna hamnen. Ett hundra år hafva i dag förflutit, sedan Owen i en obemedlad jordbrukares hydda såg dagens ljus. Man säger, att ett århundrade är blott en droppe i evighetens haf. en dag i ett folks lif, och det är sant; men blicka vi tillbaka på de förändringar, vår verldsdel under denna tid undergått, den utveckling, vetenskaper indnustri och konstfärdighet under samma tid vunnit, kan det knapt af den svindlande tanken om fattas. Och se vi till endast hvad Owen under mindre än hälften af denna tid för sitt oya fä dernesland uträttat, skola vi med tacksamhet erkänna, att äfven det förtjenar att kallas stort. och med beundran minnas den man som nästan utan yttre bjelpmedel, inom sig fann de tillgångar, hvarmed allt detta utfördes. Muaskinti!lverkningen, i hvilken Sverige numera kan med heder uppträda såsom täflande med de större industriidkande folken. räknar med skäl honom såsom sin nyskapare. Med ett kapital afendast 2,000 rdr, men med engelskt stål i sinnet lärde han oss i sin år 1809 anlagda verkstad å Kungsholmen att rätt begagna det svenska jernet. Tackjernete användande till maskinerier blef först här genom honom kändt. Sjelf arbetare i ordets shela och bästa mening, förstod han att under sin ledning bilda sådana af utmärkt skick lighet, hvilka sedermera spridda omkring landet till der anlagda mindre gjuterier och mekaniska verkstäder öfverförde frukterna af hans insigter och verksamhet. Owen bildade likväl arbetare äfven för ett bögre mål än deras yrke. Han utvecklade deras sedliga kraft, och nykterhetssa. ken, hittills kanske för flertalet bland dem alldeles främmande, fick i honom en nitisk förfäktare. Jemte öfverste Forssell bidrog han verksamt till bildandet af Kungsholms nykterhetsförenivg, som bland de arbetande utöfvade ett ej ringa inflytande. so ode Män har kallat Owen den svenska ångbåts. fartens fader, och han har rätt till denna heders. titel. Amerikanaren Fultonms lyckade bemödanden att till fartygs framdrifvande använda ång. kraften lemnade Owen ingen ro, helst hans ska. pande snille ej tillät honom att endast makligt efterbilda hvad andra uppfunnit. Så uppstod hos honom tanken på undervattenshjulet. före gångare till den af John Ericsson fallkomnade propellern bland hvars uppfinnare han således med skäl räknas. Med ett sådant hjul försåg han år 1816 en roslagsbåt som under namnet the Witch of Stockholm blef Sveriges första ångfartyg. Sjelf var han likväl icke tillfreds. ställd med sin uppfinniog, till hvars follkom. nande han saknade tid och tillgångar. Trettic ångfartyg. bland hvilka tvenne af jern, utgingc från hans verkstad, och då denna år 1843 stäng. des. var ängans välde i våra farvatten betryggad. Här kan i öfrigt icke vara tillfälle att upp. räkna allt hvad Owen i industriens tjenst uträt. tat eller att omförmäla, huru hans förtjenster af konung, folkombud och vetenskapliga myndigheter erhöllo ett rättvist erkännande. Be. klagligen motsvarade icke de ekonomiska förde larne af hans arbete för honom sjelf den vinst. industrien deraf skördade. Brist på medel be. gränsade derför under de tio sista åren hans verksamhet, som af sjuklighet än vidare förlamades, till dess döden den 15 Februari 1854 skänkte den trötte arbetaren hvila och ro. En sådan man som Samuel Owen glömmes ej lätt af ett folk, som ej varit ovärdigt att räkna honom bland de sina, och jernhandteringens utveckling så väl som ångkraftens användande inom värt land skola ej kunna skildras, utan att Owen framstår såsom en af de män, till hvilka Sverige icke kan glömma sina forbindelser. År efter år glesnar deremot kretsen af dem, hvilka änna minnas den liflige mannen, med välviljan och den krafttfulla beslutsamheten afepeglade i sina drag, men icke heller dessas öfverlemnande åt glömskan har af tacksamheten kunnat tillåtas. De industriidkare och vänner, som af denna känsla funnit sig manade att på Owens graf resa en enkel minnesvård, hafva derför icke kunnat åt denna gifva en vär digare prydnad än den bild. för hvilken vi vörd nadsfullt blotta våra hufvuden, då han nu aftäckes. Heder åt Samuel Owens minne! Här drogos flaggorna ät sidan, och den förevigade mannens bild blottades för allas blickar, under det att förutnämnda kör afslöt den enkla högtidligheten med afsjungandet af Stilla skuggor. Samuel Owens minnesvård, efter ritning af professor Scholander, är af hrr Andersson komp. vid Nybrobamnen utförd i granit. framridan är i en fördjupning Samnel Owens bröstbild i brons infattad och derunder följande inskrift: SAMUEL OWEN