Aftonbladet – 11 maj 1874, sida 3

VELTTEG EG USDEG BEUIITe . . De 11 norssa fartygens behållning uppgår till 14 680 kr.; de 21 svenska farkosternas till 59 968 kronor. . De flesta svenska fartygen höra till Kungshamn och Marstrand. I anseende till det stormiga vädret under fisketiden har afkastningen icke varit så betydlig, som den under gynsam mare väderlek otvifvelaktigt skulle blifvit. RIKSDAGEN. Under förmiddagsplenum i lördags förekom till behandling i Första kammaren bevillniogsutskottets i dess memorial n:r 9 afgifna förslag i anledning af återremissen af Btskilliga punkter i samma utskotts betänkande n:r 7, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin. Utskottet hemställde nu, att i 22 7 och 14 af bränvinsförordningen mätte stadgas, ati rättighet till mindre partihandel med bränvin sökes hos stadsfullmäktige eller, der sådana ej finnas, allmän rådstuga (på landet kommunalstämma) för ett är i sender, samt att, då ansökningen afslås, det dervid skall förblifva, hvaremot, om den bifalles, handlingar och protokoll skola insändas till konungens befallningshafvande, som i frå gan fattar beslut. För bifall härtill talade hrr Hammar och Bennich, för afslag hr Sahlin, grefvarne C. G. Mörner och Oscar Mörner. Betänkandet bifölls utan votering. Vidare beslöt kammaren efter en kort öfverläggning att biträda det beslut, hvartill Andra kammaren förut kommit i fråga om bildande af en pensionsanstalt för folkskollärares enkor och oförsörjda barn. Under diskussionen hade hrr Ryden, Stråle, Jansson, Falk, Carlson och Burman uppträdt för bifall till kammarens tillfälliga utskotts hemställan i nyssnämnda syfte, samt hrr Fröman, Sundell och v. Koch närmare mo tiverat sina inom utskottet afgifna reservationer, En mycket liflig debatt uppkom inom denra kammare vid behandlingen af statsutskottets utlåtande n:r 20 b, angående förändrade anordningar vid elementarläroverken samt iarättande af ett pedagogiskt seminarum. I första punkten hade utskottet föreslagit en förändrad normalstat för elementar: läroverken, upprättandet af sjelfständiga högre realklasser samt treklassig öfverbyggnad för realskolorna m, m. Statsrådet Wennerberg underkastade detta förslag, i hvad det afvek från K. M:ts, en genomgå ende granskning. Utskottet hade sagdt, att den reala elementarbildningens omfång måste vara beroende på fordringarna i afgångsexamen samt inträdesfordringarna till teknologiska institutet, bergsskolan eller annan teknisk högskola. Men det kunde väl anses tydligt, att det icke var de högre elementarskolorna, som med: afseende på un dervisningens omfång borde rätta sig efter tillämpningsskolorna, utan tvärtom; och då för öfrigt tillämpningsskolorna sins emellan stå på så olika ståndpunkt, kunde förhållandet ej gerna vara annorlutda. Utskottet föreställde sig, att fördelen af sjelfständiga högre realklasser kunde utsträckas derhän, att realliniens lärjungar i de för dem vigtigaste ämnen erhölle särskild undervisning äfven inom fjerde och femte klasserna; man vore emellertid berättigad att fråga, om ej bärigenom de lägre läroverken, vid hvilka en sådan särskild undervisning svårligen kan ega rum, skulle komma att fullständigt skiljas från de högre. K. M:t hade föreslagit, att 135 läroverk skulle blifva fullständiga reallinien (d. v. s. erhälla tre ettåriga bögre realklasser); utskottet hade nu föreslagit ytterligare 7, för att icke rubbning skulle ske, hette det, men följden blefve sannolikt, att man på detta sätt återkomme till det gamla. De få återstående läroverken skulle nemligen tvifvelsutan snart nog komma att för f sin del begära högre realklasser: summan vore icke stor, den komme måhända att beviljas — icke till fördel för undervisningen, men väl för staden eller orten. Utskottet hade beräknat extralärarnes antal till det nu varande, eller 76, men blefve utskottets hemställan godkänd, vore nämnda antal icke på långt när tillräckligt. Tal, ansåg sig böra på det enständigaste varna kammaren för att förkasta K. M:ts förslag och antaga utskottets, hvilket både skulle medföra större kostnader och vålla, att reallinien blott blefve extensivt större, ej intensivt starkare. Grefve Beck Friis trodde, att elementarskolans pensa borde vara beroende af inträdesfordringarne till tillämpningsskolan, så framt icke, såsom nu ofta är fallet, en mellanliggande undervisning skall blifva nödvändig, Enligt utskottets förslag blefve den reala undervisningen bättre, och detta vore väl hufvudsaken. Tal. kunde för öfrigt icke tro, att det rätta låge i att låta alla läroverk qvarstå som fullständiga på klassiska linien och endast göra indragninagar på den reala. Yrkade bifall till ut skottets hemställan. Af motsatt åsigt var hr Dahm, som icke kunde gilla, att man ville upprätta ett större antal sjelfständiga realskolor, då antalet af lärjungar på reallinien är så ringa. Real skolorna kunde under nuvarande förhållanden icke blifva fyllda, hvilket dock icke berodde på den meddelade undervisningens beskaffenhet — ty denna vore ej så dälig som man stundom velat påstå — utan derpk, att realläroverkens alumner hafva alls ingen framtid vid universitetet och mycket få utsigter i allmänhet. Att besluta i enlighet med utskottets förslag vore endast att kasta bort pengar, ty skolan kan icke skapa lärjungar. Tal. hade stora sympatier för den reala bildningen och ansåg, att den en gång skulle blifva den hufvudsakliga; men så länge som latin inginge i fordringarna vid universitetsexamina, vore det, trodde tal., onödigt att upprätta så många fnllstäpdiga realläroverk och olämpligt att göra indragningar bland de klassiga läroverken. De sistnämnda skulle i detta fall blifva få och öfverfyllda. Yrkade afslag å utskottets förslag och bifall till K. M:ts. r Carlson delade utskottets åsigt, att realklasserna borde erhålla särskilda lärare och blifva fullständiga, hvaremot han vidhöll sin i en reservation uttalade mening, att de reala öfverklassernas antal borde vara dels 2, dels 4, Tal. framhöll olämpligheten af att vid ott så stort antal läroverk, som K. M:t föreslagit, bortskärs den reala linien. Enligt utskottets förslag erhölle deremot de båda linierna den kraft och den karakteristiska egendomlighet, som de hvar för sig böra hafva. — I ungefär samma syfte uttalade sig grefve Ehrensvärd. Hr L. M. Nordenfelt anmärkte, att man ej får lärjungar, derför att mån gör lärare. samt jramhall den oriktiga proportion, som i Linköping, Skara, Wexiö och Westerks skulle uppkomma mellan antalet af real lärjungar och lärare i realskolan, i händelse utskottets förslag antoges. Tal. ville hafva särskild proposition framställd angående nedY PY FPYRT SS VR PRE TT TE Met tt Fia FTSE