och underhåll med 200U,00V kr, samt anslaget till öfningarne med 1,000,000 kr. Den diskussion, som nyligen egt rum i engelska öfverhuset med anledning af lord Russels interpellation om fredsutsigterna i Europa, har naturligtvis väckt mycken uppmärksamhet i den utländska pressen. 8Säsom på telegrafisk väg är meddeladt, ha till och med åtskilliga köpmän och affärsmän i Paris vändt sig direkt till franska regeringen och mottagit det lugnande svar, att på senare tiden icke förefallit något, som kunnat gifva anledning till interpellationen. Hvad som i synnerhet väckt oro är det oförbehållsamma sätt, hvarpå såväl lord Russel som utrikesministern lord Derby hafva uttryckt sin öfvertygelse, att ett nytt krig mellan Frankrike och Tyskland blott ären tidsfråga, enär det franska folket är fast beslutet att taga hämnd och isynnerbet att btereröfra detlandområde, som med våld blif vit det frånröfvadt. Sådana yttranden tjena naturligtvis icko till att lugna den offentliga meningen, som redan förut hyser bekymmer för fredens bevarande, och nu vill ödet, såsom vi i lördags omnämnde, att all mänheten samtidigt för underrättelse om ett samtal, som enligt en korrespondens till Times skall ha egt rum mellan Victor Emanuel och furet Bismarck under den förstnämndes besök i Berlin förlidet år, och af hvilket, såsom de af oss förut meddelade utdragen visa, framgår att Bismarck skulle vilja ytterligare försvaga Frankrike genom att agacera Italien att söka återtaga Savoyen och Nizza. Dessa icke mycket lofvande utsigter för freden gifva Wienatidningen Tagespresse anledning till en ledande artikel, hvaruti afhandlas frågan om de medel, genom hvilka freden bäst kan bevaras, Tidningen fäster med rätta uppmärksamheten derpå, att ett tillstånd sådant som det när: varande, om det skall fortfara, ovilkorligt måste leda till en katastrof, och att detutgör en ständig hotelse mot allt fredligt arbete och en gapande afgrund, hvaruti den framåtskridande civilisationen kommer att störta. Tagespresse känner sig mnaturligtvis icke synnerligt lugnad genom den hållning, England, efter lord Derbys förklaringar, kommer att intaga gent emot den hotande faran, och finner ej att utrikesministerns svar utmärker sig genom någon synnerlig klarket. För en sådan platonisk politik, som England fört och enligt lord Derbys förklaring, kommer att föra, anser tidningen att Europa vill betacka sig. Grefvens yttranden vitra blott om den modlöghetens anda, som besjälar det nya torykabisettet och som helt säkert skall komma det att intaga samma ställning gent emot utlandet som dess företrädare, kabinettet Gladstone. Englands goda råd skola föraktas af de krigslystna makterna och degs anspråk skola mötas med hån. Tagespresse jär af den åsigten, att en enda makt ej skall bli i stånd att uträtta synnerligt gent emot den hotande faran, utan att det fordras en fast sammanslutning mellan de europeiska stormakterna, som på allvar äro intresserade för fredens bevarande, England är i kraft af sina föregåenden och den fredskärlek, som alla tilltro det, mest lämpadt atc taga initiativet till ett sådant fredsförbrnd, och tidvingen anser det icke osannolikt att lord Russsls interpellation är inledpingen till ett sådant steg från Englands sida. I så fall är det troligen icke tillfälligtvis, som interpellationen blifvit framställd omedelbart före kejsarens af Ryssland ankomst till England. Kejsar Alexander skall sannolikt icke vara obenägen att gå in på ett förbund till fredens bevarande, och Italien och Österrike skola säkert ieke hysa betänkligheter mot att biträda det. Ett sådant förbund skulle för ögonblicket närmast vara riktadt mot Tyskland, som tydligen är den makt, från hvars sida verldsfreden för ögonblicket är mest hotad. Dessa Tages: presses funderingar om ett förbund mellan stormakterna mot Tyekland äro i det hän seende värda uppmärksamhet, att de vitna om de farhågor man hyser för den tyska militärstaten och att Tysklands enhet, i stället för att bli en garanti för freden, tvärtom förvandlat Europa till ett permanent krigsläger. De tyska tidningarna visa sig i allmänhet mycket missbelätna med den mindre vänliga stämning mot Tysklan2, som de ledande männen i England lägga i dagen; men de trösta sig med att den stora militärstaten i Ryssland och kejsar Alexander ha vänner, som ej skola svika, Thiers mottog för rågra dagar sedan genom en deputation frän i Chile boende fransmän en förtoenåeadress jemte en medalj, som blifvit präglad med anledning af det franska territoriets befriande från den fendtliga Sccupationen. Då deputationens ordförande i sitt tal räknade det till förtjenst för Thiers, att han ännu i sitt lifs afton visade en så orubblig trohet mot republiken, yttrade den store statsmannen, att han aldrig varit en motståndare till republiken, ty en väl inrättad konstitutionel monarki är i sjelfva verket ingenting annat än en förnuftigt styrd republik, Carl X, Louis Philippe och Napoleon III förlorade sina kronor derför att de icke insett denna sanning, utan sökte införa ett personligt välde. Hvad mig angår, fortsatte Thiers, har jag icke gerna, men dock utan betänk: lighet, öfvertagit den högsta ledningen iett mycket kritiskt ögonblick, då mitt namn relativt ingaf såväl in-som utlandet den största tillit. Uppgiften var att sluta en olycklig fred och att derefter återupprätta ordtingen och det offentliga förtroenast, för att möjliggöra befriandet ät Frankrikes orritorium, Det senare -ketraktade jag il synnerhet som min uppgift, Nationalförsamingen har visserligen icke underlättat denna uppgift för mig, men trotz on från början stark opposition, vigade hom mig i denna l lerna puukt förlroende. Genom sju öfver-. nskommelser hade detta verk så småningom sommit till stånd, då man plötsligen kort öre den 24 Maj uppmanade mig att räcka anden till en monarkisk restauration. Om fvsronskommelserna med Tyskland ieke då l: varit komna i säker hamn, så hade jag kanke af fruktan för förvecklingar dröjt och l ökt vinna tid, men jag behöfde Gud ske l:! PS JE PS KONG BEr UNEPREA: NYTEEE 3 FAR OT E rat P