RIKSDAGEN. Andra kammaren sammanträdde i går afton kl. 7 och afslutade då behandlingen af statsutskottets utlåtande i anledning af väckta motioner om förändrad reglering af skjutsväsendet. Utskottet hade hemställt: a) att riksdagen mmättei skrifvelse anhålla, att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser rörande legan för gästgifveri bålioch reservskjute, der skutsningsbe styret icke är stäldt på entreprenad, K. M: ville föroråna, att legan för entreprenad: skjuts må, der den icke i följd af särskilda förbällanden är eller varder till högre belopp bestämd, utgöras med högst 1 krona 60 öre milen för hvarjs häst; samt b) att det å gejette hufvudtiteln i nu gällande riks stat uppförda reservationsanslag till lätt nad för skjutsningetungan, der den genom entreprenad besztrides och är särdeles tryckande, måtte till 175,000 kronor förhöjas. I en af grefve Posse m. fl. afgifven reser. vation hade blifvit yrkadt: s) att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, ået K. M:t täcktes, så snart ske kan, vidtaga sådana åt gärder, som leda derhän, att K. M:ts befallningshafvande och landstingen mb, utan binder af någon på förhand bestämd taxa för skjutslegan, få länseller distriktsvis ordna gästgifveri-, hålloch reservskjuteväsendet efter gig företeende omständigheter, dock så att den resande må betala skjutsens fulla värde, der entreprenör kan erhållas och landstinget icke finner skäligt anslå medel för skjutslegans nedsättande; och b) att riksdagen måtto medgifva, att, der landstinget nödgas anslå medel för skjutsväsendets befrämjande, högst hälften af det sålunda utgifna belopp mätte, efter K. M:ts pröfning, landstinget af statsverket ersättas. I anledning af dessa yrkanden uppstod hu en längvarig diskussion, under hvilken ännu flera förslag väcktes. Så af hr Ehrenborg, hvars förslag åsyftade en sammanjemkning af de skiljaktiga, utaf utskot tet och reservanterna gjorda hemställanden, och enligt hvilket reservationsanslaget till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bastrides skulle fastställas till 160,000 kr. (utskottet hade föreslagit 175,000 kr.), samt en skrifvelse aflåtags till K. M:t om höjande af legan för entreprenadskjutsen till 1: 60 pr mil (i enlighet med utskottets förslag) samt om ätgärderg vidtagande för skjutsväsendets ordnande i enlighet med de af reservanterna föreslagna grunder, det vill hufvudsakligen säga, så att konungens befallningshafvande och landstingen skulle berättigas att di striktvis ordna gästgifveri-, hålloch reservskjutsväsendet, med skyldighet dock för de resande att, der entreprenör ej kan erhållas och landstinget ej vill anslå medel till skjutslegans nedsättande, betala skjutsens fulla värde och med rättighet för landstinget att, der det önskar anslå medel för skjutsvär sendets befrämjande, af statsverket erhålla ersättning för högst hälften af det sälunda utgifna belopp. Vidare ett annat af hr Nils Larsson i Tua!lus, som ville hafva bifall till utskottets förslag i mom. a (rörande höjande af legan för entreprenadskjutsen till 1: 60), reservationsanslaget under sjette hufvudtiteln faststäldt till 175,000 kr. samtesn skrifvelse till K. M:t hufvudsakligen i det syftet att, der ortförhållandena sådant kräfva, olägenheterna af för höga forslings: pris må förekommas genom statens mellankomst. Utrymmet förhindrar oss att redogöra för den vidlyftiga diskussion, som i anledning af alla dessa olika förslag uppstod, vi miste inskränka oss till att nämna, att intet af de här ofvan upptagna förslagen lycka des vinna kammarens bifall, utan skänktes detta vid voteringen med 79 röster mot 78 — hvilka afgåfvos för hr Ebrenborgs förslag — åt ettaf hr Treffenberg i ett längre anförande framstäldt och forsvaradt förslag af följande lydelse: a) att riksdagen måtte i skrifvelse till K. M:t anhålla: dels att K. M:t måtte, så snart ske kan, vidtaga sådana åtgärder, hvilka Jeda derhän, att kon. befallningshafvande och landstingen må. utan binder af någon på förhand bestämd taxa för skjutslegan, få länseller distriktsvis ordna skjutsväsendet på följande grunder, nemligen: 1:0) att den resande må betala skjutsens fulla värde, der; landstinget icke finner skäligt be